Gravid vecka 34 innebär att förlossningen kommer allt närmare. Fostret är nu ungefär 46 centimeter långt och väger omkring 2,3 kilo. Många foster har lagt sig med huvudet nedåt och fortsätter att växa och utvecklas inför födseln.
För dig som är gravid kan magen kännas tung och förvärkarna bli tydligare. Det är också vanligt med mer flytningar, ryggont, halsbränna och sömnsvårigheter.
En viktig fråga under den här perioden är hur du skiljer vanliga förvärkar från symtom som kan tyda på att förlossningen håller på att starta för tidigt.
Här går vi igenom fostrets utveckling i vecka 34, fosterrörelser, förvärkar, flytningar och hur du kan förbereda dig inför förlossningen.
Enligt 1177 är fostret ungefär 46 centimeter långt och väger cirka 2,3 kilo under gravid vecka 34.
Längden är ett ungefärligt mått från huvud till fot. Det finns normala individuella variationer i både längd och vikt.
Gravid vecka 34 omfattar perioden 33+0 till 33+6. Det betyder att trettiotre hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig i graviditetens tredje trimester.
Det återstår ungefär sex till sju veckor till en graviditetslängd på 40 veckor. Det beräknade förlossningsdatumet är dock en uppskattning och inte en exakt födelsedag.
Under vecka 34 fortsätter fostrets hjärna, nervsystem, lungor och andra organ att utvecklas.
Fostret blir gradvis större och lagrar mer fettvävnad under huden.
Under graviditetens sista veckor ökar fostret i vikt, bland annat genom att lagra mer underhudsfett.
Fettet fungerar som energireserv och hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln.
Fostrets hud blir gradvis tjockare och kroppen får alltmer samma proportioner som ett fullgånget barn.
Hudens yta skyddas fortfarande av fosterfett, även kallat vernix caseosa.
Hjärnan fortsätter att växa och bilda nya nervförbindelser.
Det bidrar till utvecklingen av fostrets reflexer, rörelser och förmåga att bearbeta sinnesintryck.
Hjärnan är fortfarande under utveckling. Mognaden fortsätter både under resten av graviditeten och efter födseln.
Enligt 1177 finns det många ljud inne i magen.
Fostret hör bland annat hjärtslag, ljud från tarmarna och andra kroppsljud.
Det kan också uppfatta ljud från omgivningen, även om ljuden dämpas av kroppens vävnader och fostervattnet.
Efter födseln kan närhet, en bekant röst och kroppsljud bidra till att barnet känner trygghet.
Det behövs ingen särskild ljudutrustning eller musik för att stimulera en normal hörselutveckling.
Fostret växlar mellan perioder då det är aktivt och perioder då det sover eller vilar.
Du kan därför uppleva att fosterrörelserna känns tydligare under vissa tider på dygnet.
Det är vanligt att märka rörelserna mer när du själv sitter eller ligger stilla.
Alla foster har ett individuellt rörelsemönster som du gradvis lär känna.
Enligt 1177 ligger många foster med huvudet nedåt i gravid vecka 34.
Det är den vanligaste positionen inför en vaginal förlossning.
Nej. Alla foster har inte vänt sig ännu.
En del kan fortfarande ligga med stjärten nedåt, vilket kallas sätesläge eller sätesbjudning.
Fostrets läge kan också fortfarande förändras.
Barnmorskan följer positionen under den senare delen av graviditeten.
Om fostret ligger med stjärten nedåt senare under graviditeten kan vården bedöma om ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.
I vissa fall kan ett yttre vändningsförsök bli aktuellt längre fram, vanligtvis omkring vecka 36–37.
Det innebär att en läkare försöker hjälpa fostret att vända sig genom att försiktigt trycka mot magen under kontrollerade former.
Om ett vändningsförsök inte är lämpligt eller inte lyckas diskuterar vården vilka förlossningsalternativ som passar situationen.
Du behöver alltså inte utgå från att ett foster i sätesläge i vecka 34 kommer att födas med kejsarsnitt.
Lungorna har kommit långt i sin utveckling, men de fortsätter fortfarande att mogna.
Inne i livmodern får fostret syre via moderkakan och navelsträngen.
Lungorna används ännu inte för att ta upp syre från luften.
Surfaktant är ett ämne som minskar ytspänningen i lungornas små luftblåsor.
Det hjälper lungblåsorna att hållas öppna när barnet börjar andas efter födseln.
Produktionen av surfaktant har ökat under graviditeten, men lungornas mognad fortsätter.
Barn som föds för tidigt kan därför fortfarande behöva hjälp med andningen.
Ja. Barn som föds i gravid vecka 34 har generellt goda möjligheter att överleva med tillgång till modern sjukvård.
Barnet räknas dock fortfarande som för tidigt fött.
Vissa barn behöver neonatalvård eller extra stöd med exempelvis andning, matning, blodsocker och kroppstemperatur.
Behovet av vård varierar mellan olika barn och beror på bland annat barnets mognad och hälsotillstånd.
Under vecka 34 är det mindre utrymme i livmodern än tidigare.
Rörelserna kan därför kännas annorlunda.
I stället för tydliga sparkar kan du ibland känna kraftfulla knuffar, svepningar eller att fostret sträcker ut en kroppsdel mot magen.
Nej.
Det är en missuppfattning att fostret ska röra sig mindre i slutet av graviditeten eftersom det får mindre utrymme.
Enligt 1177 brukar rörelserna bli kraftfullare fram till ungefär vecka 32 och därefter vara ungefär lika kraftfulla fram till förlossningen.
Rörelserna kan ändra karaktär och kännas långsammare, men de ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Ja. Från gravid vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag.
Alla foster har sitt eget rörelsemönster.
Du behöver inte räkna ett visst antal sparkar eller följa ett strikt schema.
Det viktiga är att känna igen hur fostret brukar röra sig och uppmärksamma en tydlig förändring.
Kontakta förlossningsavdelningen om du inte känner fosterrörelser eller om de tydligt har minskat jämfört med tidigare.
Vänta inte till nästa planerade barnmorskebesök.
Om du tidigare har undersökts för minskade fosterrörelser men märker en ny minskning ska du söka vård igen.
Du behöver inte försöka väcka fostret med mat, kall dryck eller genom att buffa på magen innan du kontaktar vården.
Förvärkar är ett av de symtom som 1177 särskilt uppmärksammar under vecka 34.
Livmodern är en muskel som kan dra ihop sig under graviditeten.
När livmodern drar ihop sig kan magen bli hård och spänd.
Förvärkar kan kännas som att:
Magen plötsligt blir hård.
Livmodern spänner sig under en kort stund.
Det trycker eller drar i magen.
Ett obehag sprider sig nedåt.
Sammandragningen går över efter en stund.
Enligt 1177 kan en förvärk börja i livmoderns övre del och sprida sig nedåt.
En del förvärkar känns knappt alls, medan andra är tydligare och mer obehagliga.
Den som tidigare har fött barn kan ibland uppleva kraftigare förvärkar.
Vanliga sammandragningar och förvärkar är ofta oregelbundna och kan minska när du vilar.
Förlossningsvärkar är typiskt mer smärtsamma, blir tätare och kraftigare och bidrar till att livmoderhalsen förändras.
Det kan dock vara svårt att själv avgöra skillnaden.
Eftersom gravid vecka 34 fortfarande är före fullgången graviditet ska regelbundna, smärtsamma värkar bedömas av förlossningsavdelningen.
Du ska inte vänta på att värkarna ska komma med några minuters mellanrum enligt de råd som gäller vid en fullgången förlossning.
Om sammandragningarna är oregelbundna och inte följs av varningssymtom kan det kännas bra att:
Vila och byta ställning.
Ta en varm dusch eller ett varmt bad.
Försöka slappna av.
Prova försiktig massage.
Anpassa fysisk aktivitet efter hur du mår.
Om sammandragningarna inte går över vid vila, blir regelbundna eller gör ont ska du kontakta förlossningen genast.
Läs mer om sammandragningar under graviditeten.
Det är vanligt att få mer flytningar under graviditeten.
Enligt 1177 blir slidväggarna tjockare och mängden flytningar kan öka.
Normala graviditetsflytningar är ofta vitaktiga eller genomskinliga och har ingen stark eller obehaglig lukt.
Det kan ibland vara svårt att skilja vanliga flytningar från fostervatten som sipprar ut.
Fostervatten kan komma som en större mängd vätska eller som ett långsamt läckage.
Det går inte alltid att säkert avgöra hemma vilken vätska det handlar om.
Om du misstänker vattenavgång i vecka 34 ska du kontakta förlossningsavdelningen genast för bedömning.
Det gäller även om du inte har några värkar.
Kontakta barnmorska eller annan vårdmottagning om flytningarna börjar lukta illa, orsakar klåda, sveda eller andra besvär.
Det kan ibland vara tecken på en infektion som behöver bedömas.
Om flytningarna är blodiga eller du misstänker fostervattenläckage ska du kontakta förlossningsavdelningen.
Under vecka 34 fortsätter livmodern att växa och magen kan kännas allt tyngre.
Det kan påverka kroppens belastning, matsmältningen, sömnen och andningen.
När magen växer förändras belastningen på ryggen och bäckenet.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kallas ofta foglossning.
Smärtan kan kännas i nedre delen av ryggen, höfterna, skinkorna, ljumskarna eller över blygdbenet.
En fysioterapeut kan ge individuella råd om anpassad rörelse och hjälpmedel.
Graviditeten förändrar hur kroppen andas och hur mycket syre som behövs.
Den växande livmodern påverkar också diafragmans läge.
Det kan göra att du blir lättare andfådd när du anstränger dig.
Lätt andfåddhet vid aktivitet är vanligt, men plötslig eller kraftig andnöd behöver akut bedömning.
Halsbränna är vanligt under graviditetens sista del.
Graviditetshormoner påverkar muskeln mellan magsäcken och matstrupen, medan den växande livmodern kan öka trycket i buken.
Det kan hjälpa att äta mindre portioner oftare, undvika mat som förvärrar besvären och inte lägga sig direkt efter en måltid.
Under graviditeten kan kroppen samla på sig mer vätska.
Det kan göra att fötter och underben svullnar, särskilt efter en lång dag.
Regelbunden rörelse, stödstrumpor och vila med benen i högläge kan lindra besvären.
Om bara ett ben plötsligt blir svullet eller smärtsamt ska du söka vård skyndsamt, eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Den växande livmodern kan trycka mot urinblåsan och göra att du behöver kissa oftare.
Det kan vara särskilt märkbart på natten.
Om du får sveda, feber eller andra symtom på urinvägsinfektion bör du kontakta vården.
Det är vanligt att sömnen blir mer påverkad i slutet av graviditeten.
Den större magen, halsbränna, ryggont och täta toalettbesök kan göra det svårt att sova ostört.
En kudde mellan knäna eller som stöd för magen kan göra det bekvämare.
Försök gärna att somna på sidan under den senare delen av graviditeten. Om du vaknar på rygg kan du vända dig till sidan igen.
Prata med barnmorskan om sömnsvårigheterna påverkar din vardag.
Havandeskapsförgiftning, eller preeklampsi, innebär bland annat att den gravida får högt blodtryck.
Tillståndet kan också påverka andra organ.
Havandeskapsförgiftning upptäcks ofta vid kontroller hos barnmorskan, eftersom den inte alltid orsakar tydliga symtom.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du får symtom som:
Ny, kraftig eller ihållande huvudvärk.
Synförändringar, exempelvis flimmer eller dimsyn.
Kraftig smärta högt upp i magen, särskilt under höger revbensbåge.
Hastigt uppkommen uttalad svullnad i ansikte eller händer.
Tydlig sjukdomskänsla tillsammans med andra symtom.
Sådana symtom innebär inte automatiskt att du har havandeskapsförgiftning, men de behöver bedömas.
Under den tredje trimestern fortsätter de regelbundna kontrollerna hos barnmorskan.
Hur ofta du kommer på besök och vilka undersökningar som görs varierar beroende på region och dina individuella behov.
Vid besöken kan barnmorskan bland annat:
Kontrollera blodtrycket.
Mäta livmoderns tillväxt.
Lyssna på fostrets hjärtljud.
Fråga om fosterrörelser.
Följa upp blodvärde och andra prover vid behov.
Diskutera graviditetsbesvär.
Ge information om förlossningen och tiden efteråt.
SF-mått står för symfys-fundusmått.
Barnmorskan mäter avståndet från blygdbenet till livmoderns högsta punkt.
Måttet används för att följa livmoderns tillväxt över tid.
Ett enskilt SF-mått visar inte exakt hur mycket fostret väger.
Om tillväxten avviker kan ytterligare undersökningar, exempelvis ultraljud, bli aktuella.
Under den senare delen av graviditeten kontrollerar barnmorskan även hur fostret ligger.
Om det är svårt att avgöra positionen kan ultraljud behövas.
Vid sätesläge senare i graviditeten kan förlossningskliniken diskutera möjliga åtgärder och förlossningssätt.
I vecka 34 kan det vara bra att börja ordna de viktigaste praktiska förberedelserna.
Det finns däremot ingen anledning att känna att allt måste vara färdigt redan nu.
Många väljer att börja packa BB-väskan under den här perioden.
Det kan exempelvis vara bra att ta med:
Legitimation och eventuella handlingar.
Bekväma kläder.
Hygienartiklar.
Mobiltelefon och laddare.
Kläder till barnet.
Personliga hjälpmedel eller saker som ger trygghet.
Det stödpersonen behöver under vistelsen.
Olika förlossningskliniker har olika rutiner, så kontrollera gärna vad just din klinik rekommenderar.
Läs Hyrtens checklista för förlossningsväskan.
Ett förlossningsbrev kan vara ett sätt att beskriva dina önskemål och behov för personalen.
Du kan exempelvis skriva om:
Hur du känner inför förlossningen.
Vilken information och kommunikation du önskar.
Vilket stöd du vill ha från partner eller annan stödperson.
Vilka metoder för smärtlindring du vill veta mer om.
Om du har tidigare erfarenheter eller särskild oro.
Brevet är inte bindande, och både önskemål och medicinska förutsättningar kan förändras under förlossningen.
Det finns flera möjliga ställningar att föda i.
Det kan exempelvis vara att stå, sitta, ligga på sidan eller stå på knä.
Vad som passar bäst beror på hur förlossningen fortskrider, hur du mår och om det finns medicinska skäl att välja en viss ställning.
Att kunna byta position kan ibland göra det lättare att hantera värkar och minska tröttheten.
Prata gärna med barnmorskan om förlossningsställningar som du vill veta mer om.
Förlossningssmärta kan upplevas mycket olika från person till person.
Det finns flera metoder som kan användas beroende på behov, önskemål och den medicinska situationen.
Exempel är värme, bad eller dusch, massage, TENS, lustgas och ryggbedövning.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Metoden använder svaga elektriska impulser genom elektroder som fästs på huden.
TENS kan ge tillfällig smärtlindring genom att påverka smärtsignalernas överföring och kroppens egna smärtlindrande system.
Effekten varierar mellan olika personer, och TENS behandlar inte själva orsaken till smärtan.
Enligt 1177 kan TENS även användas vid graviditetsrelaterad bäckensmärta och under förlossningen.
Det är viktigt att orsaken till smärtan är bedömd och att elektrodplacering och användning följer anvisningarna för apparaten.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut vid användning under graviditeten.
TENS ska inte användas för att på egen hand behandla misstänkta förtidsvärkar.
Ja. I vissa regioner finns möjlighet att låna eller hyra en TENS-apparat och lära sig använda den före förlossningen.
Det kan vara praktiskt att sätta sig in i apparatens funktioner, exempelvis hur intensiteten justeras.
Hos Hyrtens finns information om TENS under graviditet och förlossning.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan bli mer märkbar när magen känns tyngre.
Besvären kan påverka gång, trappgång, vila och sömn.
Ett bäckenbälte, ofta kallat foglossningsbälte eller gravidbälte, kan ge stöd och lindra smärta för vissa gravida.
Effekten varierar och ett bälte passar inte alla.
En fysioterapeut kan hjälpa till med individuell bedömning och råd om lämpliga hjälpmedel.
Läs mer om foglossningsbälte och gravidbälte.
Under graviditeten förbereder sig brösten för att producera mjölk.
Den första mjölken kallas råmjölk eller kolostrum.
Råmjölken innehåller näringsämnen och antikroppar som är viktiga för det nyfödda barnet.
En del gravida märker att små mängder råmjölk läcker redan före förlossningen, medan andra inte märker något alls.
Båda delarna är normalt och säger inte säkert något om hur amningen kommer att fungera.
Amning har flera fördelar, men det finns också situationer där amning inte fungerar eller inte är önskad.
Modersmjölksersättning är ett alternativ som kan tillgodose barnets näringsbehov när den bereds och används enligt anvisningarna.
Barnmorskan och senare barnavårdscentralen kan ge stöd och information om barnets matning.
Under vecka 34 kan det vara bra att fortsätta planera föräldraledigheten.
Om ni är flera som ska dela på ledigheten kan ni diskutera hur ni vill fördela tiden hemma med barnet.
Det kan också vara bra att undersöka vilka regler som gäller för föräldrapenning och hur ansökan går till.
Aktuella regler och planeringsverktyg finns hos Försäkringskassan.
När förlossningen närmar sig kan stöd från partner eller annan närstående bli särskilt värdefullt.
Som stödperson kan du bidra genom att:
Vara delaktig i praktiska förberedelser.
Prata om förlossningens olika skeden.
Hjälpa till med BB-väskan och transporter.
Diskutera vilken typ av stöd den gravida önskar under värkarna.
Avlasta i vardagen om den gravida är trött eller har ont.
Vara lyhörd för oro och frågor.
Det kan också vara bra att prata om hur ni vill fördela ansvar efter barnets födelse.
Läs mer om partnerns roll under graviditeten.
De flesta graviditetsbesvär är vanliga och ofarliga, men vissa symtom behöver bedömas snabbt.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du:
Inte känner fosterrörelser eller märker att de tydligt har minskat.
Har smärtsamma, regelbundna sammandragningar.
Har sammandragningar som inte går över när du vilar.
Misstänker att fostervatten läcker, även utan värkar.
Får en blödning från underlivet.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Känner ett kraftigt och ovanligt tryck nedåt i underlivet.
Får symtom som kan tyda på havandeskapsförgiftning.
Om du får ensidig svullnad och smärta i ett ben behöver du också söka vård skyndsamt eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Vid plötslig svår andnöd, kraftig bröstsmärta eller andra livshotande symtom ska du ringa 112.
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt vårdmottagning.
Enligt 1177 är fostret ungefär 46 centimeter långt och väger omkring 2,3 kilo.
Det återstår ungefär sex till sju veckor till en graviditetslängd på 40 veckor. Förlossningen kan dock ske både före och efter beräknat datum.
Nej. Många foster ligger nu med huvudet nedåt, men en del kan fortfarande ändra läge.
Förvärkar är sammandragningar i livmodern som kan kännas som att magen blir hård och spänd. De är ofta oregelbundna och kan ibland lindras av vila.
Smärtsamma sammandragningar som blir regelbundna, tätare eller kraftigare kan vara tecken på förlossningsvärkar. I vecka 34 ska du kontakta förlossningsavdelningen genast vid sådana symtom.
Ja. Mängden flytningar kan öka under graviditeten. Om du misstänker att vätskan är fostervatten ska du kontakta förlossningsavdelningen.
Nej. Rörelserna kan kännas annorlunda när det blir trångt i livmodern, men de ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Ja. Barn som föds i vecka 34 har generellt goda möjligheter att överleva med modern sjukvård, men kan fortfarande behöva extra vård efter födseln.
Nej. Det kan vara praktiskt att börja förbereda BB-väskan under vecka 34, men det finns ingen bestämd vecka då den måste vara färdig.
TENS kan ibland användas vid graviditetsrelaterad bäckensmärta och som smärtlindring under förlossningen. Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut om användning under graviditeten.
Gravid vecka 35 börjar vid 34+0, när trettiofyra hela graviditetsveckor har passerat.
Under gravid vecka 34 är fostret ungefär 46 centimeter långt och väger omkring 2,3 kilo.
Många foster ligger med huvudet nedåt. Hjärnan, lungorna och övriga organ fortsätter att mogna samtidigt som fostret växer och lagrar mer fettvävnad.
För den gravida kan förvärkar och ökade flytningar bli tydligare. Det är viktigt att känna till skillnaden mellan vanliga sammandragningar och symtom som kan tyda på en för tidig förlossning.
Fosterrörelserna kan kännas annorlunda men ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Vecka 34 kan också vara en bra tid att förbereda BB-väskan, fundera över förlossningens smärtlindring och planera föräldraledigheten.
Föregående vecka: Gravid vecka 33 – fostrets utveckling och symtom.
Nästa vecka: Gravid vecka 35 – fostrets utveckling och vanliga symtom.
Artikeln ger allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen