Gravid vecka 33 innebär att förlossningen närmar sig. Fostret är nu ungefär 45 centimeter långt och väger omkring två kilo. Det fortsätter att växa och utveckla sina organ, samtidigt som det blir allt trängre i livmodern. Fosterrörelserna kan därför kännas mer som kraftfulla knuffar, tryck och sträckningar än tidigare.
För dig som är gravid kan magen kännas tung och det kan bli svårare att sova bekvämt. Andfåddhet, halsbränna, svullna ben och sammandragningar är exempel på vanliga graviditetsbesvär.
Under den här perioden kan det också kännas bra att börja förbereda förlossningen, packa BB-väskan och fundera över vad barnet behöver under den första tiden.
Här går vi igenom fostrets utveckling i vecka 33, hur fosterrörelserna förändras, vanliga symtom och när du bör kontakta vården.
Enligt 1177 är fostret ungefär 45 centimeter långt och väger cirka två kilo under gravid vecka 33.
Längden avser ungefärlig total längd från huvud till fot. Andra informationskällor kan ange något annorlunda mått beroende på hur längden har beräknats.
Gravid vecka 33 omfattar perioden 32+0 till 32+6. Det innebär att trettiotvå hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig nu i graviditetens tredje trimester.
Fostrets storlek och vikt varierar mellan olika graviditeter. Måtten är därför ungefärliga och ska inte uppfattas som exakta värden för varje barn.
I gravid vecka 33 återstår ungefär sju till åtta veckor till en graviditetslängd på 40 veckor.
Det beräknade förlossningsdatumet är däremot inte ett exakt datum då barnet kommer att födas.
En förlossning kan starta både före och efter det beräknade datumet.
Det är därför klokt att se datumet som en uppskattning och inte som en bestämd dag.
Under gravid vecka 33 fortsätter fostrets hjärna, nervsystem, lungor och andra organ att utvecklas.
Fostret växer snabbt och lagrar mer fettvävnad inför födseln.
Under den senare delen av graviditeten ökar fostret betydligt i vikt.
En stor del av viktökningen beror på att mer fettvävnad lagras under huden.
Fettet kommer bland annat att fungera som energireserv och hjälpa barnet att hålla kroppstemperaturen efter födseln.
Fostrets tillväxt varierar mellan olika graviditeter och följs vid behov av barnmorska och läkare.
Fostrets hud blir gradvis tjockare och kroppen får alltmer de proportioner som förknippas med ett nyfött barn.
Huden skyddas fortfarande av ett lager fosterfett, även kallat vernix caseosa.
Fosterfettet hjälper till att skydda huden i fostervattnet.
Fina hårstrån, så kallat lanugo eller ullhår, kan fortfarande finnas på kroppen.
Mängden hår och fosterfett varierar mellan olika barn.
Fostrets hjärna fortsätter att växa och utveckla nya nervförbindelser.
Det bidrar till utvecklingen av rörelser, reflexer och förmågan att bearbeta olika sinnesintryck.
Hjärnan är fortfarande under utveckling och kommer att fortsätta mogna under resten av graviditeten och långt efter födseln.
Enligt 1177 kan fostret i vecka 33 uppfatta skillnader mellan ljus och mörker.
Ögonen kan öppnas och stängas och synsystemet fortsätter att utvecklas.
Det betyder däremot inte att fostret har samma synförmåga som ett nyfött barn.
Fostrets förmåga att bearbeta synintryck utvecklas vidare under graviditeten och efter födseln.
Fostret kan höra ljud från den gravidas kropp och omgivningen.
Ljuden dämpas och förändras när de passerar genom vävnader och fostervatten.
Hörselsystemet och hjärnans förmåga att bearbeta ljud fortsätter att mogna.
Du behöver inte spela särskild musik eller använda ljudutrustning mot magen för att fostrets hörsel ska utvecklas normalt.
Fostervattnet har flera viktiga funktioner under graviditeten.
Enligt 1177 finns det under vecka 33 vanligtvis rikligt med fostervatten i livmodern, ofta omkring en liter.
Mängden varierar mellan olika graviditeter.
Fostervattnet hjälper bland annat till att:
Skydda fostret mot yttre tryck och stötar.
Ge utrymme för fostrets rörelser.
Bidra till utvecklingen av muskler och leder.
Stödja lungornas normala utveckling.
Hålla en jämn miljö runt fostret.
Fostret sväljer fostervatten och producerar urin som bidrar till fostervattnets mängd.
Mängden fostervatten förändras under graviditeten och kan vid behov bedömas med ultraljud.
Om fosterhinnorna brister kan fostervatten komma som en större mängd vätska eller som ett långsamt läckage.
Det kan ibland vara svårt att skilja fostervatten från urin eller vanliga flytningar.
Om du misstänker att fostervatten läcker i gravid vecka 33 ska du kontakta förlossningsavdelningen genast.
Vänta inte på att värkar ska börja.
Fostrets lungor har kommit långt i sin utveckling men är ännu inte fullt mogna.
Under graviditeten får fostret syre genom moderkakan och navelsträngen.
Lungorna är fyllda med vätska och används inte för att andas luft.
Fostret kan göra rörelser med bröstkorgen och andningsmusklerna som liknar andning.
Dessa rörelser ingår i den normala utvecklingen av andningssystemet.
Fostret andas däremot inte luft inne i livmodern.
Surfaktant är ett ämne som minskar ytspänningen i lungornas små luftblåsor.
Det hjälper lungblåsorna att hållas öppna när barnet börjar andas luft efter födseln.
Produktionen av surfaktant ökar under den senare delen av graviditeten.
Även i vecka 33 fortsätter lungorna att mogna, och barn som föds för tidigt kan behöva stöd med andningen.
Ja. Barn som föds i gravid vecka 33 har i allmänhet goda möjligheter att överleva med tillgång till modern neonatalvård.
En födsel i vecka 33 räknas fortfarande som för tidig.
Barnet kan behöva hjälp med exempelvis andning, temperaturreglering och matning.
Hur mycket vård som behövs varierar mellan olika barn och påverkas bland annat av barnets tillstånd och eventuella komplikationer.
Under vecka 33 är fostret större och har mindre utrymme att röra sig fritt.
Det kan göra att sparkarna känns annorlunda än tidigare.
Rörelserna kan exempelvis kännas som:
Kraftfulla knuffar och buffar.
Att fostret sträcker ut armar eller ben.
Svepande och rullande rörelser.
Tryck mot revbenen eller andra delar av magen.
Små rytmiska pickningar när fostret hickar.
Fostret växlar mellan perioder av aktivitet och vila.
Alla foster har sitt eget individuella rörelsemönster.
Nej.
Det är en vanlig missuppfattning att fostret ska röra sig mindre mot slutet av graviditeten eftersom det blir trängre i livmodern.
Enligt 1177 brukar rörelsernas kraft öka fram till omkring vecka 32 och därefter vara ungefär lika kraftfull fram till förlossningen.
Rörelserna kan ändra karaktär och kännas mer som tryck och sträckningar.
De ska däremot inte tydligt minska i antal eller styrka.
Ja. Från gravid vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag.
Du behöver inte räkna ett bestämt antal sparkar.
Det viktigaste är att du känner igen fostrets vanliga rörelsemönster och uppmärksammar tydliga förändringar.
Kontakta förlossningsavdelningen om du inte känner fosterrörelser eller upplever att de tydligt har minskat jämfört med tidigare.
Vänta inte till nästa planerade barnmorskebesök.
Du behöver inte försöka få fostret att röra sig genom att dricka kallt vatten, äta något sött eller buffa på magen innan du söker vård.
Om du tidigare har undersökts för minskade fosterrörelser och senare upplever en ny tydlig minskning ska du kontakta vården igen.
En del foster har redan lagt sig med huvudet nedåt mot bäckenet.
Andra kan fortfarande ligga med stjärten nedåt eller i en annan position.
Nej. Det är inte nödvändigt att fostret redan har intagit sin slutliga position under vecka 33.
Fostret kan fortfarande ändra läge, även om utrymmet blir mindre.
Om fostret ligger med stjärten nedåt kallas det sätesläge eller sätesbjudning.
Barnmorskan följer fostrets position under den senare delen av graviditeten och bedömer vid behov om ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.
Under vecka 33 fortsätter livmodern att växa.
Magen kan kännas tung och de inre organen får mindre utrymme.
Det kan påverka hur du andas, sover och rör dig.
När livmodern växer påverkas diafragmans läge och utrymmet i buken.
Samtidigt förändras kroppens andning och syrebehov under graviditeten.
Det kan göra att du blir lättare andfådd, exempelvis vid trappgång.
Lätt andfåddhet vid ansträngning är vanligt.
Plötslig eller kraftig andnöd, särskilt tillsammans med bröstsmärta eller svimning, ska däremot bedömas akut.
Halsbränna är vanligt under den senare delen av graviditeten.
Graviditetshormoner påverkar muskeln mellan matstrupen och magsäcken, samtidigt som den växande livmodern kan bidra till ökat tryck i buken.
Det kan hjälpa att äta mindre portioner oftare, undvika mat som förvärrar besvären och inte lägga sig direkt efter en måltid.
När magen växer förändras belastningen på ryggen och bäckenet.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kallas ofta foglossning.
Smärtan kan kännas i nedre delen av ryggen, skinkorna, höfterna, ljumskarna eller över blygdbenet.
En fysioterapeut kan hjälpa till med bedömning och individuella råd om träning och hjälpmedel.
Under graviditeten kan kroppen samla på sig mer vätska.
Det kan bidra till att fötter och underben svullnar, särskilt efter att du har stått eller suttit länge.
Regelbunden rörelse, vila med benen högt och stödstrumpor kan lindra besvären.
Om ett ben plötsligt blir mycket mer svullet eller smärtsamt än det andra behöver du söka vård skyndsamt för att utesluta blodpropp.
Den växande livmodern kan trycka mot urinblåsan.
Det gör att du kan behöva kissa oftare, även under natten.
Tätare toalettbesök är vanligt under graviditeten.
Om du får sveda när du kissar, feber eller andra symtom på urinvägsinfektion ska du kontakta vården.
Det är vanligt att sömnen påverkas under den senare delen av graviditeten.
En större mage, ryggont, halsbränna och täta toalettbesök kan göra det svårare att sova ostört.
Enligt 1177 är det också vanligt att bli rastlös och mer känslig för stress.
Det kan hjälpa att:
Använda en kudde mellan knäna.
Ha en kudde som stöd för magen.
Försöka hålla regelbundna sovtider.
Vila under dagen vid behov.
Söka hjälp för besvär som halsbränna eller smärta om de påverkar sömnen.
Under den senare delen av graviditeten rekommenderas att somna på sidan.
Om du vaknar på rygg behöver du inte få panik, utan kan vända dig till sidan igen.
När förlossningen närmar sig kan det vara vanligt att känna både förväntan och oro.
Du kanske funderar på hur förlossningen kommer att gå, hur smärtan kommer att kännas eller hur livet kommer att förändras när barnet föds.
Det kan hjälpa att prata med partner, barnmorska eller annan stödperson.
Om oron är stark eller påverkar vardagen kan barnmorskan hjälpa dig att få särskilt stöd.
Vissa gravida upplever nedstämdhet under graviditeten.
Om nedstämdheten är ihållande, påverkar vardagen eller gör att du tappar intresset för sådant du tidigare tyckt om är det viktigt att söka stöd.
Barnmorskan kan hjälpa dig vidare till rätt vårdkontakt.
Du behöver inte vänta tills barnet har fötts.
Livmodern kan dra ihop sig under graviditeten långt innan det är dags för förlossningen.
Det kallas sammandragningar.
När livmodern drar ihop sig kan magen kännas hård och spänd under en kort stund.
Sammandragningarna är ofta oregelbundna och kan vara obehagliga utan att göra särskilt ont.
De kan ibland bli tydligare vid fysisk aktivitet och minska när du vilar.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om:
Sammandragningarna gör ont och kommer regelbundet.
De blir tätare eller kraftigare.
De inte går över vid vila.
Du misstänker att fostervatten läcker.
Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Sådana symtom kan vara tecken på att en för tidig förlossning håller på att starta.
Läs mer om sammandragningar under graviditeten.
Under den tredje trimestern fortsätter de regelbundna kontrollerna hos barnmorskan.
Hur ofta besöken sker och vilka undersökningar som görs varierar mellan olika regioner och graviditeter.
Vid ett rutinbesök kan barnmorskan bland annat:
Kontrollera blodtrycket.
Mäta livmoderns tillväxt.
Lyssna på fostrets hjärtljud.
Följa upp blodvärde och järnbehov vid behov.
Diskutera fosterrörelser.
Prata om graviditetsbesvär och sömn.
Ge råd inför förlossningen.
SF-mått står för symfys-fundusmått.
Barnmorskan mäter avståndet från blygdbenets övre kant till livmoderns högsta punkt.
Mätningen används för att följa livmoderns tillväxt över tid.
Ett enskilt SF-mått visar däremot inte exakt hur mycket fostret väger.
Om tillväxten avviker kan vården vid behov göra ytterligare undersökningar, exempelvis ultraljud.
Gravid vecka 33 kan vara ett bra tillfälle att börja ordna praktiska saker inför barnets födelse.
Du behöver inte ha allting färdigt redan nu.
Det kan vara skönt att prioritera de viktigaste förberedelserna och göra resten stegvis.
Många börjar packa BB-väskan under den här delen av graviditeten.
Det kan exempelvis vara bra att ha med:
Legitimation och eventuella handlingar.
Bekväma kläder och hygienartiklar.
Mobiltelefon och laddare.
Kläder till barnet.
Eventuella personliga hjälpmedel.
Saker som den medföljande stödpersonen kan behöva.
Behoven varierar och olika förlossningskliniker kan ha olika rutiner.
Läs mer i Hyrtens checklista för förlossningsväskan.
Ett förlossningsbrev kan användas för att berätta för personalen om dina önskemål och behov.
Du kan exempelvis beskriva:
Hur du känner inför förlossningen.
Vilket stöd du önskar.
Hur du tänker kring smärtlindring.
Om du har tidigare erfarenheter som är viktiga.
Om det finns något som oroar dig särskilt.
Brevet är inte ett bindande schema. Förlossningens förlopp och medicinska behov kan göra att planeringen behöver ändras.
Ett nyfött barn behöver en trygg sovmiljö.
Barnet bör sova på rygg, med ansiktet fritt och utan lösa föremål som kan täcka ansiktet.
Följ aktuella råd från 1177 och barnavårdscentralen om säker sömn och sovplats.
Om barnet ska åka bil behöver ni ett godkänt babyskydd som passar barnet och bilen.
Babyskyddet ska monteras och användas enligt tillverkarens anvisningar.
Kontrollera att det sitter korrekt innan barnet ska åka hem från BB.
Ett bakåtvänt babyskydd får inte placeras framför en aktiv passagerarkrockkudde.
Enligt 1177 behöver ett nyfött barn inte särskilt mycket utrustning i början.
Det viktigaste är bland annat:
En säker sovplats.
Lämpliga kläder.
Blöjor och hygienartiklar.
En säker lösning för transport.
Möjlighet till trygg matning.
Närhet, omsorg och värme.
Det går bra att förbereda sådant som behövs och komplettera senare.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan bli mer märkbar när magen blir tyngre.
Ett bäckenbälte, ofta kallat foglossningsbälte, kan ge stöd och lindra smärtan för vissa gravida.
Effekten varierar mellan olika personer och ett bälte passar inte alla.
Det kan användas som ett komplement till individuellt anpassad träning och andra åtgärder.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att bedöma om ett bäckenbälte är lämpligt.
Läs mer om foglossningsbälte och gravidbälte.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Det är en metod som kan användas för kortvarig smärtlindring vid vissa typer av smärta.
Behandlingen innebär att svaga elektriska impulser skickas via elektroder på huden.
TENS kan ibland användas som ett komplement vid graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Det är också en möjlig metod för smärtlindring under förlossningen.
Effekten varierar mellan olika personer och det finns ingen generell rekommendation att börja använda TENS just i vecka 33.
Orsaken till smärtan bör vara bedömd innan TENS används under graviditeten.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut och följ säkerhetsanvisningarna för apparaten, särskilt när det gäller elektrodplacering.
TENS ska inte användas för att på egen hand behandla misstänkta förtidsvärkar eller annan smärta som behöver medicinsk bedömning.
Läs mer om TENS under graviditet och förlossning.
När förlossningen närmar sig kan både praktiskt och känslomässigt stöd bli allt viktigare.
Som partner kan du bidra genom att vara delaktig i barnmorskebesök, hjälpa till med praktiska förberedelser och prata om förväntningar inför förlossningen.
Det kan också vara bra att tillsammans diskutera vilket stöd den gravida önskar under förlossningen.
Om den gravida har ryggont, bäckensmärta eller sömnsvårigheter kan avlastning i vardagen vara särskilt värdefull.
Läs mer om partnerns roll under graviditeten.
Många besvär under graviditeten är vanliga, men vissa symtom behöver bedömas snabbt.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du:
Inte känner fosterrörelser eller märker en tydlig minskning.
Har smärtsamma och regelbundna sammandragningar.
Har sammandragningar som inte går över vid vila.
Misstänker att fostervatten läcker.
Får en blödning från underlivet.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Kontakta också förlossningsavdelningen genast vid symtom som kan tyda på havandeskapsförgiftning, exempelvis ny kraftig huvudvärk, synförändringar, ihållande smärta högt upp i magen eller plötslig uttalad svullnad.
Ensidig bensvullnad och smärta behöver också bedömas skyndsamt eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Vid plötslig svår andnöd, kraftig bröstsmärta eller andra livshotande symtom ska du ringa 112.
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt vårdmottagning.
Enligt 1177 är fostret ungefär 45 centimeter långt och väger omkring två kilo.
Ungefär sju till åtta veckor återstår till en graviditetslängd på omkring 40 veckor. Barnet kan däremot födas både före och efter beräknat förlossningsdatum.
Fostret kan uppfatta skillnader mellan ljus och mörker. Synsystemet fortsätter att utvecklas och är inte färdigt vid den här tiden.
Enligt 1177 finns det vanligtvis rikligt med fostervatten under vecka 33, ofta omkring en liter. Mängden varierar mellan olika graviditeter.
Nej. Rörelserna kan kännas annorlunda när det blir trångt, men de ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Nej. En del foster ligger redan med huvudet nedåt, medan andra fortfarande kan ändra position.
Nej. Lungorna har kommit långt i sin utveckling men fortsätter att mogna. Barn som föds i vecka 33 kan fortfarande behöva andningsstöd.
Ja. Enstaka, oregelbundna sammandragningar kan förekomma. Smärtsamma eller regelbundna sammandragningar som inte går över vid vila ska bedömas av förlossningsavdelningen.
Den större magen, ryggont, halsbränna, täta toalettbesök och oro kan påverka sömnen.
Det finns ingen bestämd graviditetsvecka då väskan måste vara klar. Vecka 33 kan vara en bra tid att börja förbereda den i lugn takt.
TENS kan ibland vara ett alternativ för kortvarig smärtlindring vid vissa graviditetsrelaterade besvär. Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut före användning.
Gravid vecka 34 börjar vid 33+0, när trettiotre hela graviditetsveckor har passerat.
Under gravid vecka 33 är fostret ungefär 45 centimeter långt och väger omkring två kilo.
Fostret fortsätter att växa snabbt, bygga upp fettvävnad och utveckla sina organ. Det finns fortfarande rikligt med fostervatten, som hjälper till att skydda fostret och möjliggöra rörelser.
Fosterrörelserna kan kännas mer som kraftfulla knuffar och sträckningar när utrymmet blir mindre. De ska däremot inte tydligt minska i antal eller styrka.
För den gravida kan besvär som andfåddhet, halsbränna, sömnsvårigheter, ryggont och svullna ben förekomma.
Det kan också vara en bra tid att börja förbereda BB-väskan, se över barnets första utrustning och prata om förlossningen.
Föregående vecka: Gravid vecka 32 – fostrets utveckling och rörelser.
Nästa vecka: Gravid vecka 34 – fostrets utveckling och vanliga symtom.
Artikeln innehåller allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen