Gravid vecka 32 innebär att förlossningen närmar sig. Fostret är nu ungefär 44 centimeter långt och väger omkring 1,8 kilo. Det fortsätter att växa och lägga på sig underhudsfett. Samtidigt börjar det bli trängre i livmodern, vilket kan göra att sparkarna alltmer känns som kraftfulla knuffar och sträckningar.
För dig som är gravid tar magen mycket plats. Trycket mot lungor, magsäck och urinblåsa kan bidra till andfåddhet, halsbränna och täta toalettbesök. Brösten kan också börja läcka råmjölk, även om det är lika normalt att inte märka något läckage.
Här går vi igenom fostrets utveckling i vecka 32, fosterrörelser, vanliga graviditetssymtom och vad du kan tänka på inför den sista delen av graviditeten.
Enligt 1177 är fostret ungefär 44 centimeter långt och väger cirka 1,8 kilo i gravid vecka 32.
Längden är ett ungefärligt totalmått från huvud till fot. Fostrets storlek och vikt kan variera mellan olika graviditeter.
Gravid vecka 32 omfattar perioden 31+0 till 31+6, vilket innebär att trettioen hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig i graviditetens tredje trimester.
Om graviditeten beräknas pågå omkring 40 veckor återstår ungefär åtta till nio veckor till det beräknade förlossningsdatumet.
Det är viktigt att komma ihåg att förlossningen kan börja både före och efter det beräknade datumet.
Under gravid vecka 32 fortsätter fostrets hjärna, lungor, nervsystem och övriga organ att utvecklas.
Fostret växer också snabbt och lagrar mer fettvävnad inför födseln.
En av de tydligaste förändringarna i vecka 32 är att fostret börjar bli för stort för att röra sig lika fritt i fostervattnet.
Tidigare under graviditeten har fostret haft gott om utrymme att vända och vrida sig.
Nu blir rörelserna ofta mer begränsade av livmoderns storlek.
Enligt 1177 kan sparkarna börja kännas mer som knuffar.
Det innebär däremot inte att fostret ska röra sig mindre.
Rörelserna kan ändra karaktär, men ska fortfarande kännas tydligt varje dag.
Fostret fortsätter att lägga på sig fettvävnad under huden.
Fettet är viktigt eftersom det fungerar som energireserv och hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln.
Huden blir gradvis mindre tunn och fostrets kroppsproportioner börjar alltmer likna ett nyfött barns.
Huden skyddas fortfarande av fosterfett, även kallat vernix caseosa.
Fostrets hjärna fortsätter att växa och utveckla nya nervförbindelser.
Det bidrar bland annat till utvecklingen av rörelser, reflexer och förmågan att bearbeta olika sinnesintryck.
Hjärnans utveckling pågår under hela graviditeten och fortsätter långt efter födseln.
Fostret kan uppfatta ljud från den gravidas kropp och omgivningen.
Ljuden dämpas när de passerar genom vävnader och fostervatten.
Ögonen kan öppnas och stängas, och fostret kan reagera på skillnader mellan ljus och mörker.
Både hörseln och synen fortsätter att utvecklas.
Du behöver inte använda särskild musik eller ljudutrustning mot magen för att stimulera fostrets normala utveckling.
Under vecka 32 har en del foster redan lagt sig med huvudet nedåt mot bäckenet.
Andra ligger fortfarande med stjärten nedåt eller i en annan position.
Enligt 1177 är det vanligare att fostret lägger sig med huvudet nedåt tidigt hos förstföderskor.
Nej. Det är inte nödvändigt att fostret redan har intagit sin slutliga position.
Fostret kan fortfarande ändra läge, även om utrymmet blir mindre.
Om fostret ligger med stjärten nedåt kallas det sätesläge eller sätesbjudning.
Barnmorskan följer fostrets läge senare under graviditeten och bedömer vid behov om ytterligare undersökning eller åtgärd behövs.
Du behöver därför inte dra några slutsatser om hur förlossningen kommer att ske enbart utifrån fostrets position i vecka 32.
Fostrets lungor har kommit långt i sin utveckling, men är ännu inte fullt mogna.
Under graviditeten får fostret syre via moderkakan och navelsträngen.
Lungorna är fyllda med vätska och används inte för att andas luft.
Fostret kan göra rörelser med bröstkorgen och andningsmusklerna som liknar andning.
Dessa rörelser är en normal del av utvecklingen och bidrar till att förbereda andningssystemet inför födseln.
Det innebär däremot inte att fostret andas luft inne i livmodern.
Surfaktant är ett ämne som minskar ytspänningen i lungornas små luftblåsor.
Det hjälper lungblåsorna att hållas öppna när barnet börjar andas efter födseln.
Produktionen av surfaktant ökar under den senare delen av graviditeten.
Lungorna fortsätter samtidigt att mogna, och barn som föds i vecka 32 kan fortfarande behöva hjälp med andningen.
Ja. Barn som föds i vecka 32 har i allmänhet goda möjligheter att överleva med tillgång till modern neonatalvård.
Det räknas fortfarande som en för tidig födsel.
Barnet kan behöva särskild vård för bland annat andning, temperaturreglering och matning.
Hur mycket hjälp som behövs beror på barnets tillstånd och individuella förutsättningar.
Vecka 32 är en viktig period när det gäller fosterrörelser.
Enligt 1177 brukar rörelserna bli alltmer kraftfulla fram till omkring denna vecka.
Därefter brukar de vara ungefär lika kraftfulla fram till förlossningen.
När utrymmet i livmodern minskar kan rörelserna ändra karaktär.
Du kan till exempel känna:
Kraftfulla knuffar och buffar.
Att fostret sträcker ut armar eller ben.
Svepande eller rullande rörelser.
Tryck mot revbenen eller andra delar av magen.
Små rytmiska pickningar när fostret hickar.
Det är normalt att rörelserna känns olika under olika perioder av dygnet.
Fostret växlar mellan aktivitet och vila.
Nej.
Det är en missuppfattning att fostret ska röra sig mindre mot slutet av graviditeten för att det blir trångt.
Rörelserna kan kännas annorlunda, men ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Alla foster har individuella rörelsemönster. Det viktiga är att vara uppmärksam på förändringar jämfört med hur just ditt foster brukar röra sig.
Kontakta förlossningsavdelningen om du upplever att fosterrörelserna tydligt minskar eller inte känns alls.
Vänta inte till nästa planerade barnmorskebesök.
Du behöver inte försöka väcka fostret med kall dryck, mat eller genom att buffa på magen innan du söker hjälp.
Om du tidigare har undersökts för minskade fosterrörelser och märker en ny minskning ska du kontakta vården igen.
Under vecka 32 fortsätter livmodern att växa och tar alltmer plats i buken.
Det kan bidra till att du känner dig tung och att vardagliga aktiviteter blir mer ansträngande.
När livmodern växer påverkas utrymmet i buken och diafragmans läge.
Samtidigt förändras kroppens andning och syrebehov under graviditeten.
Det kan göra att du blir lättare andfådd, exempelvis när du går i trappor.
Lätt andfåddhet vid ansträngning är vanligt.
Om du däremot får plötslig eller kraftig andnöd, särskilt tillsammans med bröstsmärta, ska du söka akut vård.
Livmodern kan bidra till att det känns trångt i magen.
Graviditetshormoner påverkar också musklerna mellan magsäcken och matstrupen.
Det kan orsaka halsbränna och sura uppstötningar.
För att lindra besvären kan du prova att:
Äta mindre portioner oftare.
Undvika mat som tydligt förvärrar halsbrännan.
Inte lägga dig direkt efter måltider.
Höja huvudändan av sängen om du har nattliga besvär.
Om besvären är svåra kan barnmorska eller apotek ge råd om behandling som är lämplig under graviditeten.
Den växande livmodern kan trycka mot urinblåsan.
Det gör att du kan behöva kissa oftare, även på natten.
Om du får sveda, feber eller andra tecken på urinvägsinfektion ska du kontakta vården.
När magen blir större förändras kroppens hållning och belastning.
Det kan bidra till ryggont och graviditetsrelaterad bäckensmärta, ofta kallad foglossning.
Smärtan kan kännas i nedre delen av ryggen, höfterna, skinkorna, ljumskarna eller över blygdbenet.
En fysioterapeut kan ge råd om anpassad träning och eventuella hjälpmedel.
Under graviditeten förändras blodcirkulationen och kroppen kan samla på sig mer vätska.
Det kan göra att fötter och underben svullnar.
Regelbunden rörelse, vila med benen högt och stödstrumpor kan lindra besvären.
Om ett ben plötsligt blir betydligt mer svullet eller smärtsamt än det andra ska du söka vård skyndsamt för att utesluta blodpropp.
Under graviditeten förbereder sig brösten för att producera mjölk.
Den första mjölken kallas råmjölk eller kolostrum.
Enligt 1177 kan vissa gravida märka att små mängder mjölk kommer ur brösten under vecka 32.
Råmjölk är den första mjölk som bildas inför och efter barnets födelse.
Den innehåller bland annat näringsämnen och antikroppar som är viktiga för det nyfödda barnet.
Mängden råmjölk är vanligtvis liten, vilket är normalt.
Ja. Det är helt normalt att inte märka något läckage under graviditeten.
Om brösten läcker eller inte säger inget säkert om hur amningen kommer att fungera efter förlossningen.
Du behöver inte försöka pressa fram mjölk för att kontrollera att den finns.
Om du funderar på att börja handmjölka eller samla råmjölk redan under graviditeten bör du först rådgöra med barnmorskan om lämplig tidpunkt och eventuella medicinska skäl att avstå.
Mjuka amningsinlägg kan användas för att skydda kläderna.
Byt dem vid behov så att huden hålls torr.
Om du märker blodig vätska från bröstvårtan, en ny knöl eller andra ovanliga förändringar bör du kontakta vården.
Livmodern är en muskel som kan dra ihop sig långt innan det är dags för förlossningen.
Det kallas sammandragningar.
När livmodern drar ihop sig kan magen kännas hård eller spänd under en kort stund.
Sammandragningarna är ofta oregelbundna och kan vara obehagliga utan att göra särskilt ont.
De kan ibland komma i samband med fysisk aktivitet och minska när du vilar.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om:
Sammandragningarna gör ont och kommer regelbundet.
De blir tätare eller kraftigare.
De inte går över när du vilar.
Du misstänker att fostervatten läcker.
Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Sådana symtom kan vara tecken på att en för tidig förlossning håller på att starta.
Läs mer i vår artikel om sammandragningar under graviditeten.
Havandeskapsförgiftning kallas också preeklampsi.
Tillståndet innebär bland annat att den gravida får högt blodtryck, och ibland påverkas även andra organ.
Det upptäcks ofta vid en vanlig graviditetskontroll eftersom tillståndet inte alltid ger tydliga symtom.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du får:
Ny, kraftig eller ihållande huvudvärk.
Synförändringar som flimmer, dimsyn eller dubbelseende.
Kraftig smärta högt upp i magen, särskilt under höger revbensbåge.
Plötslig uttalad svullnad, särskilt i ansiktet eller händerna.
Påtaglig sjukdomskänsla i kombination med andra symtom.
Sådana symtom betyder inte automatiskt att du har havandeskapsförgiftning, men de behöver bedömas av vården.
Under den tredje trimestern fortsätter de regelbundna kontrollerna hos barnmorskan.
Vilka undersökningar som genomförs och hur ofta besöken sker varierar beroende på region och individuella behov.
Vid ett rutinbesök kan barnmorskan bland annat:
Kontrollera blodtrycket.
Mäta livmoderns tillväxt.
Lyssna på fostrets hjärtljud.
Följa upp blodvärde och järnbehov.
Diskutera fosterrörelser.
Ge råd om graviditetsbesvär.
Prata om förlossningen och den första tiden med barnet.
SF-mått står för symfys-fundusmått.
Barnmorskan mäter avståndet från blygdbenet till livmoderns högsta punkt.
Mätningen används för att följa livmoderns tillväxt över tid.
Ett enskilt SF-mått visar däremot inte exakt hur mycket fostret väger.
Om tillväxten avviker kan ytterligare undersökningar bli aktuella.
När magen blir större kan det bli svårare att hitta en bekväm sovställning.
Sömnen kan också påverkas av halsbränna, ryggont, täta toalettbesök och fosterrörelser.
Det kan hjälpa att:
Använda en kudde mellan knäna.
Ha en kudde som stöd under magen.
Försöka hålla regelbundna sovtider.
Vila under dagen vid behov.
Behandla besvär som halsbränna eller smärta i samråd med vården.
Under den senare delen av graviditeten är det bra att somna på sidan. Om du vaknar på rygg behöver du inte få panik, utan kan vända dig till sidan igen.
Om sömnproblemen påverkar vardagen kan du prata med barnmorskan.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan bli mer märkbar när magen växer.
Ett bäckenbälte, ofta kallat foglossningsbälte eller gravidbälte, kan ge stöd och minska smärtan för vissa gravida.
Effekten varierar och ett bälte passar inte alla.
Det kan användas som ett komplement till anpassad träning och individuella råd från fysioterapeut.
Läs mer om foglossningsbälte och gravidbälte.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Det är en metod som kan användas för kortvarig smärtlindring vid vissa typer av smärta.
Behandlingen innebär att svaga elektriska impulser skickas genom elektroder på huden.
TENS kan ibland vara ett möjligt komplement vid graviditetsrelaterad bäckensmärta och används även som en metod för smärtlindring under förlossningen.
Effekten varierar mellan olika personer.
Orsaken till smärtan bör vara bedömd innan TENS används under graviditeten.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut och följ säkerhetsanvisningarna för den aktuella apparaten, särskilt när det gäller elektrodplacering.
TENS ska inte användas för att på egen hand behandla misstänkta förtidsvärkar eller annan smärta som behöver medicinsk bedömning.
Läs mer om TENS under graviditet och förlossning.
I gravid vecka 32 kan det kännas bra att börja planera mer konkret inför barnets ankomst.
Du behöver däremot inte ha alla praktiska förberedelser färdiga redan nu.
Många börjar fundera på vad de ska ta med sig till förlossningen under den här perioden.
Det kan exempelvis vara:
Legitimation och eventuella handlingar.
Bekväma kläder och hygienartiklar.
Mobiltelefon och laddare.
Kläder till barnet.
Eventuella personliga hjälpmedel.
Något att äta eller dricka för den medföljande stödpersonen.
Läs mer i Hyrtens checklista för förlossningsväskan.
Ett förlossningsbrev kan vara ett sätt att beskriva vad som är viktigt för dig under förlossningen.
Det kan handla om önskemål kring stöd, kommunikation, smärtlindring eller tidigare erfarenheter.
Brevet behöver inte vara långt och är inte ett bindande schema för hur förlossningen ska genomföras.
Enligt 1177 kan vecka 32 vara ett bra tillfälle att se över försäkringsskyddet inför barnets födelse.
Det kan exempelvis handla om hemförsäkring, gravidförsäkring, livförsäkring och barnförsäkring.
Kontrollera vad olika försäkringar faktiskt omfattar, vilka undantag som gäller och när skyddet börjar gälla.
Om ni är flera som ska dela på föräldraledigheten kan det vara bra att prata om hur ni vill fördela tiden hemma med barnet.
Hos Försäkringskassan finns information och planeringsverktyg för blivande föräldrar.
Du kan också börja läsa om matning, sömn, säkerhet och hur man tar hand om ett nyfött barn.
Amning rekommenderas när det fungerar för den som föder och barnet, och bröstmjölk ger både näring och immunologiskt skydd.
Om amning inte är möjlig eller önskad finns modersmjölksersättning som ett säkert alternativ när den används enligt anvisningarna.
Barnmorska och senare barnavårdscentralen kan ge individuellt stöd kring barnets matning.
När graviditeten närmar sig slutet kan praktiskt och känslomässigt stöd bli allt viktigare.
Som partner kan du bidra genom att vara delaktig i barnmorskebesök, förlossningsförberedelser och planeringen av tiden efter barnets födelse.
Om den gravida har ryggont, bäckensmärta, trötthet eller sömnsvårigheter kan avlastning i vardagen vara värdefull.
Det kan också vara bra att prata om vilken typ av stöd den gravida önskar under förlossningen.
Läs mer om partnerns roll under graviditeten.
Många besvär under graviditeten är vanliga, men vissa symtom behöver bedömas snabbt.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du:
Inte känner fosterrörelser eller märker en tydlig minskning.
Har smärtsamma, regelbundna sammandragningar.
Har sammandragningar som inte går över vid vila.
Misstänker att fostervatten läcker.
Får en blödning från underlivet.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Får symtom som kan tyda på havandeskapsförgiftning.
Ensidig svullnad och smärta i ett ben behöver också bedömas skyndsamt eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Vid plötslig svår andnöd, kraftig bröstsmärta eller andra livshotande symtom ska du ringa 112.
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt vårdmottagning.
Enligt 1177 är fostret ungefär 44 centimeter långt och väger omkring 1,8 kilo.
Ungefär åtta till nio veckor återstår till en graviditetslängd på cirka 40 veckor. Barnet kan däremot födas både före och efter beräknat förlossningsdatum.
Nej. En del foster ligger redan med huvudet nedåt medan andra fortfarande kan ändra position.
Fostret blir större och har mindre utrymme att röra sig fritt. Sparkar kan därför upplevas som kraftfulla knuffar, sträckningar eller tryck mot magen.
Nej. Rörelserna kan ändra karaktär men ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Ja. Från gravid vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag. Kontakta förlossningsavdelningen om rörelserna tydligt minskar eller inte känns alls.
Nej. Lungorna har kommit långt i sin utveckling men fortsätter att mogna. Barn som föds i vecka 32 kan behöva andningsstöd.
Ja. En del gravida märker små mängder råmjölk. Det är också normalt att inte läcka någon mjölk alls.
Livmodern tar mycket plats och kan öka trycket mot magsäcken och urinblåsan. Graviditetshormoner bidrar också till halsbränna.
Ja. Enstaka, oregelbundna sammandragningar kan förekomma. Smärtsamma eller regelbundna sammandragningar som inte släpper vid vila ska bedömas av förlossningsavdelningen.
TENS kan ibland användas som kortvarig smärtlindring vid vissa graviditetsrelaterade besvär. Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut före användning.
Gravid vecka 33 börjar vid 32+0, när trettiotvå hela graviditetsveckor har passerat.
Under gravid vecka 32 är fostret ungefär 44 centimeter långt och väger omkring 1,8 kilo.
Det börjar bli trångt i livmodern och sparkarna kan övergå till kraftfulla knuffar och sträckningar. En del foster ligger redan med huvudet nedåt, medan andra fortfarande kan ändra position.
För den gravida kan magen ta alltmer plats och orsaka andfåddhet, halsbränna och täta toalettbesök. Vissa märker också att brösten läcker råmjölk.
Fosterrörelser ska fortsätta kännas varje dag och inte tydligt minska i antal eller styrka.
Vecka 32 kan också vara ett bra tillfälle att börja förbereda BB-väskan, se över försäkringar och planera föräldraledigheten.
Föregående vecka: Gravid vecka 31 – fostrets utveckling och vanliga symtom.
Nästa vecka: Gravid vecka 33 – fostrets utveckling och vanliga symtom.
Artikeln innehåller allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen