Gravid vecka 35 innebär att förlossningen börjar närma sig. Fostret är nu knappt 47 centimeter långt och väger ungefär 2,4 kilo. De flesta foster ligger med huvudet nedåt, och kroppen fortsätter att bygga upp fettvävnad inför födseln.
För dig som är gravid kan magen kännas allt tyngre. Livmodern når nu så högt att den kan orsaka obehag mot revbenen. Ryggont, sömnsvårigheter och förvärkar är också vanliga.
Samtidigt fortsätter fostret att utvecklas. Lungorna och andra organ mognar, och fostret gör andningsliknande rörelser och sväljer fostervatten.
Här går vi igenom barnets utveckling i vecka 35, hur fosterrörelserna kan kännas, skillnaden mellan förvärkar och förlossningsvärkar samt hur du kan förbereda dig inför födseln.
Enligt 1177 är fostret ungefär 2,4 kilo tungt och knappt 47 centimeter långt under gravid vecka 35.
Längden avser ett ungefärligt mått från huvud till fot. Både längd och vikt varierar naturligt mellan olika foster.
Gravid vecka 35 omfattar perioden 34+0 till 34+6. Det innebär att trettiofyra hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig i graviditetens tredje trimester.
Det återstår ungefär fem till sex veckor till en graviditetslängd på 40 veckor, men det beräknade förlossningsdatumet är en uppskattning. Barnet kan födas både tidigare och senare.
Under vecka 35 fortsätter fostrets organ att utvecklas och mogna. Fostret ökar i vikt och får gradvis mer underhudsfett.
De största förändringarna handlar inte längre om att helt nya organ bildas, utan om att kroppen växer och olika funktioner förbereds inför livet utanför livmodern.
Under den sista delen av graviditeten fortsätter fostret att lagra fettvävnad.
Fettet fungerar som energireserv och hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln.
Fettvävnaden bidrar också till att huden får ett slätare utseende.
Enligt 1177 är fostrets hud nu tjockare och mindre genomskinlig än tidigare.
Fostrets hud täcks av fosterfett, som också kallas vernix caseosa.
Fosterfettet är en vitaktig, fet substans som skyddar huden medan fostret ligger i fostervattnet.
Enligt 1177 har det ulliga håret som tidigare täckt kroppen till stor del försvunnit vid den här tiden.
Om barnet föds i vecka 35 kan huden fortfarande vara täckt av rikligt med fosterfett.
Fostrets hjärna fortsätter att växa och bilda nya nervförbindelser.
Nervsystemets utveckling påverkar bland annat rörelser, reflexer och förmågan att bearbeta sinnesintryck.
Hjärnan är fortfarande under utveckling och kommer att fortsätta mogna långt efter födseln.
Fostret kan höra ljud från den gravidas kropp och omgivningen.
Ljuden dämpas när de passerar genom kroppens vävnader och fostervattnet.
Fostret kan också uppfatta skillnader mellan ljus och mörker.
Både hörseln och synen fortsätter att utvecklas under resten av graviditeten och efter födseln.
Enligt 1177 gör fostret under vecka 35 andningsliknande rörelser som gör att fostervatten rör sig in och ut ur luftvägarna.
Fostret sväljer också fostervatten.
Dessa funktioner är en del av den normala utvecklingen av lungorna och matsmältningssystemet.
Fostret gör andningsrörelser, men andas inte luft inne i livmodern.
Syret kommer i stället från den gravidas blod via moderkakan och navelsträngen.
Lungorna innehåller vätska och börjar användas för att ta upp syre från luften först efter födseln.
När fostret sväljer fostervatten bidrar det till utvecklingen av bland annat mag-tarmkanalen.
Fostret producerar också urin som utgör en viktig del av fostervattnet under senare delen av graviditeten.
Det sker en kontinuerlig omsättning av fostervatten.
Lungorna har kommit långt i sin utveckling, men mognaden fortsätter.
Ett viktigt ämne är surfaktant, som hjälper lungornas små luftblåsor att hållas öppna efter födseln.
Produktionen av surfaktant ökar under graviditetens senare del.
Barn som föds i vecka 35 kan ibland andas utan avancerad hjälp, men en del behöver andningsstöd eller annan neonatalvård.
Enligt 1177 ligger de flesta foster med huvudet nedåt i vecka 35.
Det är den vanligaste positionen inför en vaginal förlossning.
Det finns dock foster som fortfarande ligger med stjärten nedåt eller i en annan position.
Nej. Alla foster har inte intagit sin slutliga position i vecka 35.
Fostret kan fortfarande ändra läge, även om utrymmet blir mindre.
Barnmorskan brukar kontrollera hur fostret ligger under den senare delen av graviditeten.
Om fostret ligger med stjärten nedåt kallas det sätesläge eller sätesbjudning.
Vid kvarstående sätesläge kan vården bedöma om ett yttre vändningsförsök är aktuellt.
Ett sådant försök görs på sjukhus, vanligen omkring gravid vecka 36–37.
Läkaren försöker då hjälpa fostret att vända sig genom att försiktigt trycka mot magen under övervakning.
Om vändningen inte är lämplig eller inte lyckas får du diskutera förlossningsalternativen med vården.
Ja. Barn som föds i gravid vecka 35 har i allmänhet mycket goda möjligheter att överleva med tillgång till modern sjukvård.
Barnet räknas däremot fortfarande som för tidigt fött.
En för tidig födsel i vecka 35 kan innebära att barnet behöver extra stöd med exempelvis:
Andning.
Temperaturreglering.
Matning och blodsocker.
Gulsot och andra nyföddhetsbesvär.
Behovet av neonatalvård varierar mellan olika barn.
En graviditet räknas normalt som fullgången från 37+0, vilket i svensk veckobenämning motsvarar början av gravid vecka 38.
Det betyder att förlossning i vecka 35 fortfarande är en för tidig förlossning.
Under vecka 35 blir det allt trängre för fostret i livmodern.
Rörelserna kan därför kännas annorlunda än tidigare.
De kan exempelvis upplevas som kraftfulla tryck, knuffar eller att fostret sträcker ut armar och ben.
Nej.
Det är en vanlig missuppfattning att fostret ska röra sig mindre mot slutet av graviditeten.
Enligt 1177 ökar rörelsernas kraft fram till omkring vecka 32 och brukar därefter vara ungefär lika kraftfull fram till förlossningen.
Rörelserna kan kännas långsammare eller mer som sträckningar, men de ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Ja. Från vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag.
Alla foster har sitt eget rörelsemönster och växlar mellan aktivitet och vila.
Du behöver inte räkna ett visst antal sparkar.
Det viktiga är att känna igen hur fostret brukar röra sig och uppmärksamma tydliga förändringar.
Kontakta förlossningsavdelningen om du inte känner fosterrörelser eller upplever att rörelserna tydligt har minskat jämfört med tidigare.
Vänta inte till nästa planerade barnmorskebesök.
Om du tidigare har undersökts för minskade fosterrörelser och upplever en ny minskning ska du kontakta vården igen.
Du behöver inte försöka väcka fostret med kall dryck, mat eller genom att buffa på magen innan du söker hjälp.
Under vecka 35 har livmodern vuxit så mycket att den kan nå upp mot revbenen.
Det kan göra att det känns trångt och tungt i kroppen.
Vissa gravida får svårare att sitta bekvämt, gå längre sträckor eller hitta en bra sovställning.
Enligt 1177 kan en del gravida få ont över revbenen under vecka 35.
Det kan bero på att livmodern har vuxit så mycket att den trycker upp mot revbensbågen.
Även fostrets position och rörelser kan bidra till obehaget.
Det kan ibland kännas bättre att ändra kroppsställning eller försiktigt sträcka på överkroppen.
Viktigt: Kraftig eller ihållande smärta högt upp i magen, särskilt under höger revben, ska inte automatiskt tolkas som normalt tryck från livmodern. Kontakta förlossningsavdelningen för bedömning, särskilt om du samtidigt har huvudvärk, synförändringar eller mår dåligt.
Under slutet av graviditeten påverkas muskler och ledband i bäckenet och korsryggen.
Samtidigt ökar belastningen när magen blir tyngre.
Det kan ge värk i nedre delen av ryggen eller bäckenet.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kallas ofta foglossning.
Besvären kan kännas i ryggen, skinkorna, höfterna, ljumskarna eller över blygdbenet.
En fysioterapeut kan ge råd om anpassad träning och hjälpmedel.
När livmodern växer påverkas diafragmans läge och kroppens förutsättningar för andning.
Det kan göra att du blir lättare andfådd vid ansträngning.
Lätt andfåddhet är vanligt under graviditetens senare del.
Plötslig eller kraftig andnöd, särskilt tillsammans med bröstsmärta eller svimning, ska däremot bedömas akut.
Halsbränna är vanligt när graviditeten fortskrider.
Graviditetshormoner och ökat tryck i buken kan bidra till att magsyra kommer upp i matstrupen.
Det kan hjälpa att äta mindre portioner oftare och inte lägga sig direkt efter måltider.
Om besvären är stora kan barnmorska eller apotek ge råd om behandling som är lämplig under graviditeten.
Under graviditeten kan kroppen samla på sig mer vätska.
Det kan bidra till svullnad i fötter och underben.
Regelbunden rörelse, stödstrumpor och vila med benen i högläge kan lindra besvären.
Om ett ben plötsligt blir tydligt mer svullet, varmt eller smärtsamt än det andra ska du söka vård skyndsamt för att utesluta blodpropp.
Den växande livmodern kan trycka mot urinblåsan och göra att du behöver kissa oftare.
Det är vanligt att behöva gå upp på natten för att kissa.
Om du får sveda, feber eller andra symtom på urinvägsinfektion bör du kontakta vården.
I gravid vecka 35 är det vanligt att livmodern drar ihop sig.
Enligt 1177 kan förvärkarna nu ibland kännas som lätt mensvärk.
Förvärkar kan kännas som att:
Magen blir hård och spänd.
Det drar eller molar i nedre delen av magen.
Du känner ett lätt tryck nedåt.
Besvären kommer oregelbundet.
Sammandragningarna minskar när du vilar.
En del märker knappt av förvärkarna, medan andra upplever dem tydligare.
Vanliga sammandragningar är ofta oregelbundna och brukar gå över av sig själva.
Förlossningsvärkar är oftast mer smärtsamma och kommer med allt tätare och mer regelbundna mellanrum.
Det kan dock vara svårt att själv avgöra skillnaden.
Eftersom vecka 35 fortfarande är före fullgången graviditet ska du kontakta förlossningsavdelningen genast om du får regelbundna, smärtsamma sammandragningar.
Du ska inte vänta tills värkarna kommer med några få minuters mellanrum.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om:
Sammandragningarna gör ont och kommer regelbundet.
De blir tätare eller kraftigare.
De inte slutar vid vila.
Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Du får vattniga flytningar eller misstänker vattenavgång.
Sådana symtom kan tyda på att en för tidig förlossning håller på att starta.
Läs mer i Hyrtens artikel om sammandragningar under graviditeten.
Under den sista delen av graviditeten kan mängden flytningar öka.
Normala flytningar är ofta vitaktiga eller genomskinliga.
Fostervatten kan däremot komma både som en större mängd vätska och som ett långsamt läckage.
Ibland kan det vara svårt att själv avgöra vilken typ av vätska det handlar om.
Om du misstänker att fostervatten läcker i vecka 35 ska du kontakta förlossningsavdelningen genast, även om du inte har värkar.
Vänta inte på att det ska komma mer vätska innan du söker vård.
Under den tredje trimestern fortsätter de regelbundna kontrollerna hos barnmorskan.
Exakt när du kommer på besök och vilka kontroller som görs varierar mellan regioner och individuella behov.
Vid ett rutinbesök kan barnmorskan bland annat:
Kontrollera blodtrycket.
Mäta livmoderns tillväxt med SF-mått.
Lyssna på fostrets hjärtljud.
Fråga om fosterrörelser.
Följa upp eventuella graviditetsbesvär.
Kontrollera fostrets läge.
Diskutera förlossningsplanering och praktiska frågor.
SF-mått står för symfys-fundusmått.
Barnmorskan mäter avståndet från blygdbenet till livmoderns högsta punkt.
Mätningen används för att följa livmoderns tillväxt över tid.
Ett enskilt SF-mått visar inte exakt hur mycket fostret väger.
Om tillväxten avviker kan vården vid behov göra ytterligare undersökningar.
I gravid vecka 35 kan det vara bra att skriva ner dina tankar inför förlossningen.
En förlossningsplan, ibland kallad förlossningsbrev, kan hjälpa vårdpersonalen att förstå vad som är viktigt för dig.
Du kan till exempel beskriva:
Hur du känner inför förlossningen.
Vilken information du vill få under förlossningen.
Vilket stöd du önskar från partner eller annan stödperson.
Dina tankar kring smärtlindring.
Tidigare förlossningserfarenheter.
Om det finns något som gör dig särskilt orolig.
Eventuella särskilda behov eller önskemål.
Förlossningsplanen behöver inte vara lång.
Den är heller inte ett bindande schema eftersom förlossningens förlopp och medicinska behov kan förändras.
Det finns flera olika metoder för att lindra smärta under förlossningen.
Det kan exempelvis vara värme, bad, massage, TENS, lustgas och ryggbedövning.
Vilken metod som passar beror bland annat på individuella önskemål, förlossningens förlopp och den medicinska situationen.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Metoden innebär att svaga elektriska impulser skickas genom elektroder som fästs på huden.
TENS kan påverka hur smärtsignaler uppfattas och ge kortvarig smärtlindring för vissa personer.
Effekten varierar mellan olika personer och TENS behandlar inte orsaken till smärtan.
Ja. TENS kan användas som en läkemedelsfri metod för smärtlindring under förlossningen.
En fördel är att den födande själv kan justera intensiteten efter behov.
TENS kan också kombineras med vissa andra metoder för smärtlindring, efter råd från vårdpersonalen.
Det är viktigt att följa apparatens säkerhetsanvisningar, särskilt när det gäller placeringen av elektroder.
Det kan vara praktiskt att lära sig apparatens funktioner innan förlossningen börjar.
Du kan exempelvis sätta dig in i hur intensiteten justeras och hur elektroderna ska placeras.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut innan TENS används mot smärta under pågående graviditet.
Använd inte TENS för att själv behandla misstänkta förtidsvärkar eller annan smärta som behöver medicinsk bedömning.
Läs mer om TENS under graviditet och förlossning.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan bli mer märkbar när magen blir tyngre.
Ett bäckenbälte, ofta kallat foglossningsbälte, kan ge stöd och minska smärtan för vissa gravida.
Effekten varierar och ett bälte passar inte alla.
En fysioterapeut kan hjälpa till att avgöra om ett bäckenbälte är lämpligt.
Läs mer om foglossningsbälte och gravidbälte.
Under gravid vecka 35 kan det vara praktiskt att ha kommit en bit med förberedelserna inför förlossningen.
Eftersom en förlossning kan starta före beräknat datum väljer många att packa BB-väskan i god tid.
Det kan vara bra att ta med:
Legitimation och eventuella dokument som kliniken rekommenderar.
Bekväma kläder.
Hygienartiklar.
Mobiltelefon och laddare.
Kläder till barnet.
Eventuella personliga hjälpmedel.
Saker som stödpersonen behöver under vistelsen.
Kontrollera gärna med din förlossningsklinik vad som finns på plats och vad du behöver ta med själv.
Läs mer i vår checklista för förlossningsväskan.
Det kan också vara klokt att fundera över hur ni ska ta er till förlossningsavdelningen.
Om ni ska åka bil kan det vara bra att kontrollera att transporten fungerar även på natten.
Kom ihåg att ringa förlossningsavdelningen enligt deras instruktioner innan ni åker in, utom vid situationer då akut hjälp via 112 behövs.
För de flesta med en okomplicerad graviditet är regelbunden fysisk aktivitet bra.
Promenader, simning och anpassad träning kan bidra till välbefinnandet.
När magen blir större kan du behöva sänka tempot eller välja mindre belastande aktiviteter.
Den växande magen kan göra det svårare att hitta en bekväm sovställning.
En kudde mellan knäna eller som stöd för magen kan hjälpa.
Under graviditetens senare del rekommenderas att somna på sidan. Om du vaknar på rygg kan du vända dig till sidan igen.
Fortsätt att äta varierat med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och proteinrika livsmedel.
Följ barnmorskans rekommendationer om eventuella kosttillskott.
Drick tillräckligt med vätska, men extra stora mängder vatten är ingen etablerad behandling mot graviditetssvullnad.
Det är vanligt att känna både förväntan och oro inför förlossningen.
Om oron blir stark eller påverkar vardagen kan barnmorskan hjälpa dig att få stöd.
Du behöver inte vänta tills förlossningen har börjat för att prata om dina funderingar.
När förlossningen närmar sig kan praktiskt och känslomässigt stöd vara särskilt värdefullt.
Som partner eller stödperson kan du hjälpa till med:
Förberedelser inför förlossningen.
Packning av BB-väskan.
Planering av transport till sjukhuset.
Diskussion om förlossningsbrev och smärtlindring.
Praktisk avlastning i vardagen.
Förberedelser inför den första tiden med barnet.
Det kan också vara bra att tillsammans prata om hur ni vill samarbeta under förlossningen.
Läs mer om partnerns roll under graviditeten.
De flesta graviditetsbesvär är vanliga och ofarliga, men vissa symtom behöver bedömas snabbt.
Kontakta förlossningsavdelningen genast om du:
Inte känner fosterrörelser eller upplever att rörelserna tydligt har minskat.
Får smärtsamma, regelbundna sammandragningar.
Har sammandragningar som inte släpper när du vilar.
Misstänker att fostervatten läcker.
Får en blödning från underlivet.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Känner ett kraftigt och ovanligt tryck nedåt i underlivet.
Får symtom som kan tyda på havandeskapsförgiftning, exempelvis svår huvudvärk, synförändringar eller ihållande smärta högt upp i magen.
Ensidig svullnad och smärta i ett ben ska också bedömas skyndsamt eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Vid plötslig svår andnöd, kraftig bröstsmärta eller andra livshotande symtom ska du ringa 112.
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt mottagning.
Enligt 1177 väger fostret ungefär 2,4 kilo och är knappt 47 centimeter långt.
Det återstår ungefär fem till sex veckor till en graviditetslängd på 40 veckor. Förlossningen kan däremot börja både tidigare och senare.
De flesta foster ligger med huvudet nedåt, men en del ligger fortfarande i sätesläge eller kan ändra position.
Om barnet fortsätter att ligga med stjärten nedåt kan vården bedöma om ett yttre vändningsförsök är lämpligt längre fram.
Lungorna har kommit långt i sin utveckling, men mognaden fortsätter. Barn som föds i vecka 35 kan fortfarande behöva andningsstöd.
Ja, tryck från den växande livmodern kan orsaka obehag vid revbenen. Kraftig eller ihållande smärta högt upp i magen behöver däremot bedömas av vården.
Ja. Lättare, oregelbundna sammandragningar kan förekomma. Regelbundna och smärtsamma värkar ska däremot bedömas av förlossningsavdelningen.
Nej. Rörelserna kan kännas annorlunda när utrymmet blir mindre, men de ska inte tydligt minska i antal eller styrka.
Kontakta förlossningsavdelningen genast. Det gäller även om du inte har några värkar.
Ja, men födsel i vecka 35 räknas som för tidig. Barnet kan behöva extra stöd efter födseln.
Det kan vara praktiskt att ha BB-väskan förberedd i vecka 35, men det finns ingen särskild vecka då den måste vara färdig.
Ja. TENS är en möjlig läkemedelsfri metod för kortvarig smärtlindring under förlossningen. Effekten varierar och användningen ska följa apparatens säkerhetsanvisningar.
Gravid vecka 36 börjar vid 35+0, när trettiofem hela graviditetsveckor har passerat.
Under gravid vecka 35 är fostret knappt 47 centimeter långt och väger ungefär 2,4 kilo.
De flesta foster ligger med huvudet nedåt och fortsätter att lägga på sig fett. Fostret gör också andningsrörelser och sväljer fostervatten, vilket är en del av utvecklingen av lungorna och matsmältningssystemet.
För den gravida kan livmodern orsaka tryck mot revbenen, samtidigt som ryggont, sömnsvårigheter och förvärkar blir mer märkbara.
Fosterrörelserna ska fortfarande kännas varje dag och inte tydligt minska i antal eller styrka.
Vecka 35 kan vara en bra tid att förbereda BB-väskan, skriva ett förlossningsbrev och läsa om olika metoder för smärtlindring.
Föregående vecka: Gravid vecka 34 – fostrets utveckling och förvärkar.
Nästa vecka: Gravid vecka 36 – fostrets utveckling och vanliga symtom.
Artikeln innehåller allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen