Gravid vecka 25 är en period då fostret fortsätter att växa och utveckla sina sinnen. Fostret är nu ungefär 33 centimeter långt och väger omkring 700 gram. Känseln utvecklas, näsborrarna börjar öppnas och fostret har börjat få en tydligare dygnsrytm med perioder av sömn och vakenhet.
För dig som är gravid kan fosterrörelserna kännas allt tydligare. Samtidigt fortsätter magen att växa och besvär som ryggont, halsbränna, svullna ben och sammandragningar kan förekomma.
Omkring vecka 25 är det också vanligt med en graviditetskontroll hos barnmorskan, där bland annat livmoderns tillväxt följs.
Här går vi igenom fostrets utveckling i vecka 25, vanliga graviditetssymtom, fosterrörelser och vad som händer vid barnmorskebesöket.
Enligt 1177 är fostret ungefär 33 centimeter långt och väger omkring 700 gram under gravid vecka 25.
Längden är ett ungefärligt mått från huvud till fot. Andra källor kan ange en kortare längd eftersom de ibland mäter från huvudet till stjärten.
Gravid vecka 25 omfattar perioden 24+0 till 24+6, vilket innebär att tjugofyra hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig fortfarande i graviditetens andra trimester.
Storlek och vikt är ungefärliga värden och kan variera mellan olika foster.
Under gravid vecka 25 fortsätter fostrets hjärna, nervsystem, muskler och inre organ att utvecklas.
Fostrets kropp börjar få proportioner som alltmer liknar ett nyfött barns, även om organen fortfarande behöver många veckors utveckling och mognad.
Enligt 1177 börjar fostrets näsborrar, som tidigare varit stängda, nu att öppna sig.
Näsan och luftvägarna fortsätter att utvecklas.
Fostret andas fortfarande inte luft. Syre transporteras till fostret genom moderkakan och navelsträngen.
Fostrets känsel fortsätter att utvecklas under vecka 25.
Nervsystemet blir allt bättre på att registrera beröring och andra sinnesintryck.
Enligt 1177 kan tvillingar under den här perioden reagera på beröring från sitt syskon i livmodern.
Känselsystemet fortsätter att mogna under resten av graviditeten och efter födseln.
Under vecka 25 kan fostret göra alltmer varierade rörelser.
Enligt 1177 kan fostret knyta händerna och få tag på sina fötter.
Detta är en del av utvecklingen av musklerna, lederna och nervsystemet.
Rörelserna fortsätter att bli mer samordnade, men är fortfarande inte lika viljestyrda som hos ett äldre barn.
Enligt 1177 har fostret nu utvecklat ett korttidsminne och kan känna igen vissa ljud och röster.
Hörselsystemet och hjärnans förmåga att bearbeta ljud fortsätter samtidigt att utvecklas.
Fostret kan reagera på återkommande ljud, men det är viktigt att inte tolka varje rörelse som en medveten reaktion på exempelvis musik eller samtal.
Du behöver inte använda särskild musik eller ljudutrustning för att stimulera fostrets utveckling.
Under gravid vecka 25 växlar fostret mellan perioder av sömn och vakenhet.
Det innebär att fostret ibland är mer aktivt och ibland rör sig mindre.
Dygnsrytmen är fortfarande under utveckling och behöver inte följa den gravidas egen sömnrytm.
Det är därför vanligt att fosterrörelserna känns olika mycket under olika delar av dygnet.
Fostrets hud är fortfarande relativt tunn och täcks av ett skyddande lager fosterfett, så kallat vernix caseosa.
Fina hårstrån, lanugo, hjälper till att hålla kvar fosterfettet på huden.
Underhudsfettet fortsätter att utvecklas, men fostret har fortfarande betydligt mindre fettvävnad än ett fullgånget barn.
Fettvävnaden blir viktig för energilagring och temperaturreglering efter födseln.
Lungorna fortsätter att utvecklas snabbt under gravid vecka 25.
De små luftvägarna och strukturerna som senare ska möjliggöra gasutbyte utvecklas gradvis.
Lungorna är fortfarande omogna och kan ännu inte fungera självständigt på samma sätt som hos ett fullgånget barn.
Surfaktant är ett ämne som minskar ytspänningen i lungornas små luftblåsor.
Det gör att lungblåsorna lättare kan hållas öppna när barnet börjar andas efter födseln.
Celler som producerar surfaktant utvecklas under fosterlivet, och produktionen ökar gradvis under graviditetens fortsättning.
I vecka 25 är mängden surfaktant fortfarande begränsad.
Barn som föds mycket för tidigt kan därför få svårigheter att andas och behöva neonatal intensivvård, andningsstöd och ibland behandling med surfaktant.
Ja, ett barn som föds i gravid vecka 25 kan överleva med hjälp av avancerad neonatalvård.
Det räknas däremot fortfarande som en extremt för tidig födsel och innebär betydande medicinska risker.
Lungorna, hjärnan och andra organ är fortfarande omogna.
Prognosen påverkas av flera faktorer, bland annat exakt graviditetslängd, barnets tillstånd och tillgänglig specialistvård.
Det går därför inte att förutsäga ett enskilt barns prognos enbart utifrån graviditetsveckan.
I gravid vecka 25 brukar fosterrörelserna kännas varje dag.
Rörelserna kan vara tydligare än tidigare och kännas som sparkar, buffar, vridningar eller svepande rörelser.
Det finns stora individuella skillnader i hur mycket olika foster rör sig.
Fosterrörelser kan bland annat kännas som:
Tydliga sparkar och buffar.
Att fostret vrider eller sträcker på sig.
Svepningar eller rörelser över magen.
Små regelbundna pickningar vid fostrets hicka.
Det är vanligt att fostret har perioder då det är mer aktivt och andra perioder då det vilar.
Ja. Från gravid vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag.
Det innebär inte att du måste känna rörelser hela tiden eller att fostret ska göra ett visst antal sparkar.
Varje foster har ett individuellt rörelsemönster.
Det viktiga är att vara uppmärksam på hur fostret brukar röra sig och om det sker en tydlig förändring.
Kontakta förlossningsavdelningen om du inte känner fosterrörelser eller upplever att rörelserna tydligt har minskat jämfört med tidigare.
Vänta inte till nästa planerade barnmorskebesök.
Du behöver inte försöka väcka fostret med mat, dryck eller andra metoder innan du söker vård.
Om du är osäker på vilken förlossningsavdelning du ska kontakta kan du ringa 1177 för vägledning.
Under vecka 25 fortsätter livmodern att växa och magen blir ofta mer framträdande.
Kroppens förändrade blodcirkulation, hormonbalans och belastning kan orsaka olika graviditetsbesvär.
Livmodern växer och gravidmagen blir för många tydligt synlig.
Det är normalt att magen ser olika ut hos olika gravida.
Magstorleken påverkas bland annat av kroppsbyggnad, tidigare graviditeter och livmoderns läge.
Magens utseende är inte i sig ett säkert mått på fostrets tillväxt.
När magen växer kan belastningen på ryggen och bäckenet förändras.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kallas ofta foglossning.
Smärtan kan kännas i nedre delen av ryggen, skinkorna, höfterna, ljumskarna eller över blygdbenet.
Besvären kan förvärras vid exempelvis trappgång, längre promenader eller när du vänder dig i sängen.
En fysioterapeut kan ge råd om anpassad träning och eventuella hjälpmedel.
Halsbränna är vanligt under graviditeten.
Graviditetshormoner gör att muskeln mellan magsäcken och matstrupen kan slappna av, vilket gör att magsyra lättare kommer upp i matstrupen.
Även trycket från den växande livmodern kan bidra till besvären.
Det kan hjälpa att äta mindre portioner oftare, undvika mat som förvärrar besvären och inte lägga sig direkt efter en måltid.
Under graviditeten kan kroppen samla på sig mer vätska.
Det kan göra att fötter och underben svullnar, särskilt om du har stått eller suttit länge.
Det kan hjälpa att röra på benen regelbundet, vila med benen i högläge och använda stödstrumpor.
Drick normalt efter törst. Att dricka extra stora mängder vatten är däremot inte någon etablerad behandling mot svullnad.
Under graviditeten förändras blodcirkulationen och trycket i venerna kan öka.
Det kan bidra till att åderbråck uppstår eller blir mer framträdande.
Åderbråck kan ge tyngdkänsla, värk eller svullnad i benen.
Regelbunden rörelse och stödstrumpor kan lindra besvären för vissa gravida.
Graviditetshormoner kan göra att tarmarnas rörelser blir långsammare.
Det kan bidra till förstoppning och ibland hemorrojder.
Fiberrik mat, regelbunden fysisk aktivitet och tillräckligt med vätska kan hjälpa.
Om du har hemorrojder och huden runt ändtarmsöppningen är känslig kan försiktig rengöring med ljummet vatten ibland vara skonsammare än upprepad torkning med toalettpapper.
En intimdusch eller sköljflaska kan användas för sådan rengöring, men behandlar inte själva hemorrojderna.
Omkring gravid vecka 25 är det vanligt med en graviditetskontroll hos barnmorskan.
Under besöket följer barnmorskan hur graviditeten utvecklas och ger möjlighet att diskutera fosterrörelser, graviditetsbesvär och frågor inför förlossningen.
Beroende på region och individuella behov kan barnmorskan bland annat:
Mäta livmoderns tillväxt.
Lyssna på fostrets hjärtljud.
Kontrollera blodtrycket.
Följa upp blodvärde och järnbehov.
Kontrollera blodsocker enligt lokala rutiner.
Diskutera viktutveckling.
Ge information om fosterrörelser.
Informera om föräldrautbildning och förlossningsförberedelser.
Symfys-fundusmått, ofta förkortat SF-mått, används för att följa livmoderns tillväxt under graviditeten.
Barnmorskan mäter avståndet från blygdbenets övre kant till livmoderns högsta punkt med ett måttband.
Mätningen kan bidra till att upptäcka om livmoderns tillväxt avviker från det förväntade.
Måttet följs under flera besök och bedöms i relation till graviditetslängden och tidigare mätningar.
Ett enskilt SF-mått kan däremot inte visa exakt hur mycket fostret väger.
Om tillväxten avviker kan vården vid behov komplettera med exempelvis ultraljud.
Ja, från ungefär mitten av graviditeten brukar barnmorskan lyssna på fostrets hjärtljud vid rutinbesöken.
Hjärtljuden ger information vid undersökningstillfället, men ersätter inte bedömning vid minskade fosterrörelser.
Om du upplever tydligt minskade fosterrörelser ska du därför kontakta förlossningen även om hjärtljuden tidigare har varit normala.
Livmodern är en muskel som ibland drar ihop sig under graviditeten.
Det kallas sammandragningar och kan förekomma långt innan förlossningen börjar.
När livmodern drar ihop sig kan magen bli hård och spänd under en kort stund.
Sammandragningarna är ofta oregelbundna och kan vara obehagliga utan att göra särskilt ont.
De kan ibland uppstå vid fysisk aktivitet och minska när du vilar.
Enstaka, oregelbundna sammandragningar är ofta ofarliga.
Kontakta däremot förlossningsavdelningen genast om:
Sammandragningarna är smärtsamma och kommer regelbundet.
De blir tätare eller kraftigare.
De inte går över vid vila.
Du misstänker att fostervatten läcker.
Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Sådana symtom kan ibland vara tecken på hotande för tidig förlossning.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan bli mer märkbar när graviditeten fortskrider.
Besvären kan påverka promenader, trappgång, sömn och andra vardagliga aktiviteter.
Ett gravidbälte, även kallat foglossningsbälte eller bäckenbälte, kan ge stöd och minska smärtan för vissa gravida.
Effekten varierar mellan olika personer.
Ett bäckenbälte kan användas som ett komplement till individuellt anpassad träning och andra åtgärder.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att bedöma om ett bäckenbälte är lämpligt och hur det bör användas.
Läs gärna mer om gravidbälte och foglossningsbälte hos Hyrtens.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Det är en metod som kan användas för kortvarig smärtlindring vid vissa typer av smärta.
TENS innebär att svaga elektriska impulser skickas via elektroder som placeras på huden.
Impulserna kan påverka hur smärtsignaler uppfattas och därmed lindra smärtan för vissa personer.
TENS kan ibland användas som ett komplement vid graviditetsrelaterad bäckensmärta och är också en möjlig metod för smärtlindring under förlossningen.
Det finns däremot ingen generell rekommendation att börja använda TENS just i vecka 25.
Orsaken till smärtan bör bedömas innan TENS används under graviditeten.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut och följ apparatens säkerhetsanvisningar, särskilt när det gäller elektrodplacering.
TENS ska inte användas för att på egen hand behandla misstänkta förtidsvärkar eller annan smärta som behöver akut medicinsk bedömning.
Hos Hyrtens kan du läsa mer om TENS under graviditeten och förlossningen samt möjligheten att hyra en TENS-apparat inför förlossningen.
Under graviditeten ökar behovet av flera näringsämnen, bland annat järn, folat och jod.
Försök att äta en varierad kost med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter och proteinrika livsmedel.
Behovet av kosttillskott varierar. Följ barnmorskans rekommendationer.
För de flesta med en okomplicerad graviditet är regelbunden fysisk aktivitet bra.
Promenader, simning och anpassad styrketräning kan bidra till bättre välbefinnande.
Om du får rygg- eller bäckensmärta kan du behöva anpassa aktiviteterna.
När magen växer kan det bli svårare att hitta en bekväm sovställning.
En kudde mellan knäna eller som stöd för magen kan göra det lättare att ligga bekvämt.
Det är vanligt att sömnen påverkas av exempelvis halsbränna, nattliga toalettbesök eller oro.
När magen växer kan huden kännas stram eller klia.
Mjukgörande hudkräm kan lindra torrhet och obehag.
Det finns däremot inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att krämer eller oljor säkert förebygger hudbristningar.
Om du får kraftig klåda, särskilt på handflatorna eller fotsulorna, bör du kontakta barnmorskan eftersom det ibland behöver utredas.
Det är vanligt att börja fundera mer på förlossningen under den andra halvan av graviditeten.
Om du känner oro eller förlossningsrädsla kan barnmorskan hjälpa dig att få information och stöd.
Du behöver inte vänta tills förlossningen närmar sig för att ta upp dina funderingar.
Under vecka 25 kan fosterrörelserna vara så tydliga att en partner ibland kan känna sparkar utanpå magen.
Det kan vara ett fint sätt att bli mer delaktig i graviditeten, om den gravida önskar det.
Som partner kan du också bidra genom att följa med på barnmorskebesök, hjälpa till med praktiska sysslor och vara delaktig i förberedelserna inför förlossningen.
Om den gravida har ryggont, bäckensmärta eller andra besvär kan praktisk avlastning vara särskilt värdefull.
Läs mer i vår artikel om partnerns roll under graviditeten.
Under gravid vecka 25 är det särskilt viktigt att känna till symtom som behöver bedömas snabbt.
Kontakta förlossningsavdelningen om du:
Inte känner fosterrörelser eller upplever att de tydligt har minskat.
Får smärtsamma och regelbundna sammandragningar.
Har sammandragningar som inte går över vid vila.
Misstänker att fostervatten läcker.
Får en blödning från underlivet.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.
Sök också vård omgående vid svår huvudvärk tillsammans med synförändringar eller tydlig sjukdomskänsla.
Ensidig svullnad och smärta i ett ben behöver också bedömas skyndsamt, eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt mottagning. Vid livshotande symtom ska du ringa 112.
Enligt 1177 är fostret ungefär 33 centimeter långt och väger omkring 700 gram. Storlek och vikt varierar mellan olika foster.
Ja. Enligt 1177 har fostret utvecklat ett korttidsminne och kan känna igen vissa röster och ljud. Hörseln och hjärnans bearbetning av ljud fortsätter samtidigt att mogna.
Ja. Fostret växlar mellan perioder av sömn och vakenhet. Det kan göra att rörelserna känns olika mycket under olika delar av dygnet.
Ja. Från vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas någon gång varje dag. Kontakta förlossningsavdelningen om rörelserna uteblir eller tydligt minskar.
Ja, det kan vara möjligt under vecka 25. Det varierar bland annat beroende på fostrets position och moderkakans placering.
Nej. Lungorna är fortfarande omogna och behöver fortsätta utvecklas under resten av graviditeten.
Symfys-fundusmått är en mätning av livmoderns storlek, från blygdbenet till livmoderns högsta punkt. Mätningen används för att följa tillväxten under graviditeten.
Vid graviditetskontrollen kan barnmorskan bland annat mäta livmoderns tillväxt, kontrollera blodtryck och blodvärden, lyssna på fostrets hjärtljud och diskutera fosterrörelser.
Ja. Enstaka, oregelbundna sammandragningar är vanliga. Smärtsamma eller regelbundna sammandragningar, eller sådana som inte går över vid vila, ska bedömas av förlossningsavdelningen.
TENS kan ibland användas för kortvarig smärtlindring vid vissa graviditetsrelaterade besvär. Orsaken till smärtan bör vara bedömd och användningen diskuteras med barnmorska eller fysioterapeut.
Gravid vecka 26 börjar vid 25+0, när tjugofem hela graviditetsveckor har passerat.
Under gravid vecka 25 är fostret ungefär 33 centimeter långt och väger omkring 700 gram.
Känseln utvecklas, näsborrarna börjar öppnas och fostret kan knyta händerna och ta tag i sina fötter. Hörseln och korttidsminnet utvecklas, samtidigt som fostret får en tydligare dygnsrytm.
För den gravida fortsätter magen att växa och fosterrörelserna bör nu kännas varje dag.
Vid tydligt minskade eller uteblivna fosterrörelser ska förlossningsavdelningen kontaktas.
Omkring vecka 25 görs också ofta en graviditetskontroll hos barnmorskan, där livmoderns tillväxt börjar följas med symfys-fundusmätning.
Föregående vecka: Gravid vecka 24 – fostrets utveckling och rörelser.
Nästa vecka: Gravid vecka 26 – fostrets utveckling och kroppens förändringar.
Artikeln ger allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen