Gravid vecka 20 är en viktig milstolpe – nu har ungefär halva graviditeten gått! Fostret är cirka 24 centimeter långt och väger omkring 280 gram. Rörelserna blir alltmer avancerade och många gravida börjar känna små sparkar, fladder eller svepningar i magen.
Samtidigt fortsätter kroppen att förändras. Livmodern växer, gravidmagen blir tydligare och behovet av vissa näringsämnen, bland annat järn, ökar.
Det kan också vara dags för rutinultraljudet, där vården undersöker fostrets anatomi och utveckling.
Här går vi igenom vad som händer med fostret och din kropp under gravid vecka 20.
Enligt 1177 är fostret ungefär 24 centimeter långt och väger cirka 280 gram under gravid vecka 20.
Längden är ett ungefärligt totalmått. Andra källor kan ange kortare mått eftersom de ibland mäter från huvud till stjärt i stället för från huvud till fot.
Gravid vecka 20 omfattar perioden 19+0 till 19+6, vilket innebär att nitton hela graviditetsveckor har passerat.
Du befinner dig i den andra trimestern.
Fram till omkring vecka 20 har foster vanligtvis vuxit i ungefär samma takt. Från och med nu blir de individuella skillnaderna i tillväxt allt tydligare.
Ja. En graviditet beräknas vanligtvis vara omkring 40 veckor, räknat från den senaste menstruationens första dag.
Gravid vecka 20 betraktas därför som graviditetens halvtid.
Det beräknade förlossningsdatumet är däremot inte ett exakt datum då barnet kommer att födas.
Barn föds vid olika graviditetslängder och det är vanligt att förlossningen startar både före och efter det beräknade datumet.
För många blir graviditeten mer konkret under den här perioden, särskilt när magen växer och fosterrörelserna börjar kännas.
Under vecka 20 fortsätter fostrets muskler, nervsystem, skelett och inre organ att utvecklas.
Fostret kan göra mer avancerade rörelser och huden genomgår flera förändringar.
Fostret har fortfarande gott om utrymme att röra sig i fostervattnet.
Nervsystemet och musklerna fortsätter att utvecklas, vilket gör rörelserna alltmer varierade.
Enligt 1177 kan fostret nu göra så avancerade rörelser som att vända sig runt och göra en bakåtkullerbytta.
Rörelserna kan ibland ses tydligt vid ultraljud.
Det betyder däremot inte att fostrets rörelser är lika viljestyrda och samordnade som hos ett äldre barn.
Fostrets känselsystem fortsätter att utvecklas.
Nervförbindelserna mellan huden, ryggmärgen och hjärnan mognar gradvis.
Fostret kan reagera på beröring och andra stimuli, men nervsystemets utveckling fortsätter under resten av graviditeten och efter födseln.
Under gravid vecka 20 kan fostret ha börjat få ögonfransar och lite hår på huvudet.
Håret är fortfarande tunt och utvecklas gradvis.
Huden är också täckt av fina hårstrån som kallas lanugo eller ullhår.
Dessa hjälper till att hålla kvar det skyddande fosterfettet på huden.
Enligt 1177 blir fostrets svettkörtlar färdigbildade under denna period.
Det innebär däremot inte att fostret börjar svettas inne i livmodern.
Svettkörtlarnas funktion blir aktuell efter födseln, när barnet behöver anpassa kroppstemperaturen till omgivningen.
Fostrets hud är fortfarande tunn och känslig.
Ett skyddande lager fosterfett, som kallas vernix caseosa, täcker huden.
Fosterfettet har flera viktiga funktioner:
Skyddar huden i fostervattnet.
Bidrar till hudens utveckling.
Hjälper till att upprätthålla hudens skyddande barriär.
Fosterfett kan fortfarande finnas kvar på barnets hud vid födseln.
Fostrets hörselsystem fortsätter att mogna under vecka 20.
Ljud från den gravidas kropp och omgivningen kan nå fostret, men ljuden dämpas av vävnader och fostervatten.
Fostret kan reagera på vissa ljud och vibrationer.
Förmågan att uppfatta, urskilja och senare känna igen olika ljud utvecklas gradvis under resten av graviditeten.
Fostrets lungor fortsätter att utvecklas men kan ännu inte sköta gasutbytet som de ska göra efter födseln.
Under graviditeten får fostret syre via moderkakan.
Även lever, njurar, tarmar och andra organ fortsätter att utvecklas.
Fostret sväljer fostervatten och producerar urin som bidrar till fostervattnet.
Även om många organ har utvecklats långt är de ännu inte fullt mogna.
Ja. Många gravida börjar känna fosterrörelser omkring gravidvecka 18–20.
Rörelserna kan kännas som små fladder, svepningar, bubblor eller försiktiga sparkar.
Det är också normalt att börja känna fosterrörelser senare.
De första fosterrörelserna kan upplevas som:
Ett lätt fladder i magen.
Små bubblor eller kittlingar.
Mjuka svepningar.
Försiktiga sparkar eller buffar.
När fostret växer brukar rörelserna bli tydligare.
Det kan till en början vara svårt att skilja fosterrörelser från vanliga tarmrörelser.
Ja. Det finns individuella variationer i när de första fosterrörelserna blir tydliga.
Om moderkakan sitter på livmoderns framvägg kan det exempelvis dröja längre innan rörelserna känns.
Under vecka 20 har många ännu inte något regelbundet rörelsemönster som de kan känna.
Enligt 1177 brukar fosterrörelser kunna kännas tydligare och dagligen från omkring gravidvecka 24.
Om du redan brukar känna rörelser och märker en tydlig förändring eller att rörelserna upphör bör du kontakta vården för rådgivning. Du kan också kontakta barnmorskan om du känner oro över att ännu inte ha känt några rörelser.
Under vecka 20 fortsätter livmodern att växa och gravidmagen blir ofta mer framträdande.
Många känner sig piggare än under den första trimestern, men det är också vanligt att uppleva nya besvär när kroppen förändras.
Livmodern fortsätter att växa och dess övre del ligger ofta ungefär i höjd med naveln.
Enligt 1177 börjar magen från den här perioden växa mer regelbundet.
Det är däremot stora variationer mellan olika gravida.
Magstorleken är inte i sig ett tillförlitligt mått på hur fostret växer.
När magen växer förändras kroppens belastning och hållning.
Vissa gravida får ont i nedre delen av ryggen eller bäckenet.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kallas ofta foglossning.
Besvären kan ibland förvärras vid längre promenader, trappgång eller när du vänder dig i sängen.
En fysioterapeut kan ge individuella råd om träning och hjälpmedel.
Halsbränna är vanligt under graviditeten.
Graviditetshormoner påverkar musklerna mellan matstrupen och magsäcken, vilket kan göra att magsyra lättare kommer upp i matstrupen.
Besvären kan också påverkas av att livmodern växer.
Det kan hjälpa att:
Äta mindre portioner oftare.
Undvika mat som tydligt förvärrar besvären.
Inte lägga sig direkt efter en måltid.
Höja huvudändan av sängen vid nattliga besvär.
Om besvären är svåra kan du fråga barnmorska, läkare eller apotek om behandling som är lämplig under graviditeten.
Under graviditeten ökar blodvolymen och blodkärlen vidgas.
Blodtrycket kan vara lägre än vanligt, vilket ibland orsakar yrsel.
Det kan hjälpa att resa sig långsamt, dricka regelbundet och sätta sig ner om du känner dig yr.
Vid återkommande kraftig yrsel eller svimning bör du kontakta vården.
Hormonella förändringar kan göra att huden producerar mer pigment.
Vissa gravida får en mörkare rand på magen, så kallad linea nigra, eller pigmentfläckar i ansiktet.
Huden på magen kan också kännas stram när den tänjs.
Mjukgörande hudkräm kan lindra torrhet och obehag.
Många upplever att aptiten har återvänt efter den första graviditetens illamående.
Det är också normalt att öka i vikt.
Viktuppgången beror bland annat på fostret, moderkakan, fostervattnet, den ökade blodvolymen och förändringar i kroppens vävnader.
Hur mycket man rekommenderas att gå upp i vikt beror på individuella förutsättningar.
Prata med barnmorskan om du har frågor kring viktuppgången.
Under graviditeten ökar kroppens behov av järn.
Järn behövs bland annat för bildningen av hemoglobin, som transporterar syre i blodet.
När blodvolymen ökar behöver kroppen kunna bilda fler röda blodkroppar.
Järn finns bland annat i:
Kött och fisk.
Ägg.
Bönor och linser.
Fullkornsprodukter.
Frön och nötter.
Gröna bladgrönsaker.
Järn från animaliska livsmedel tas generellt upp lättare än järn från vegetabiliska livsmedel.
Vitamin C kan förbättra upptaget av järn från växtbaserad mat.
Kaffe och te i samband med en måltid kan minska järnupptaget.
Nej. Alla behöver inte järntillskott.
Behovet bedöms individuellt, bland annat utifrån blodvärden och järndepåer.
Barnmorskan kan ge råd om du behöver extra järn och vilken dos som i så fall är lämplig.
Ta inte höga doser järn på egen hand utan att rådgöra med vården, eftersom tillskott kan orsaka biverkningar och inte alltid behövs.
Under gravid vecka 20 kan det vara dags för rutinultraljudet om du ännu inte har genomgått undersökningen.
I Sverige erbjuds gravida vanligtvis rutinultraljud omkring vecka 18–20.
Undersökningen är frivillig.
Vid rutinultraljudet kan vården bland annat:
Undersöka fostrets anatomi och utveckling.
Mäta fostrets storlek.
Bedöma hjärtat, hjärnan, ryggraden och andra organ.
Undersöka moderkakans placering.
Bedöma mängden fostervatten.
Undersöka om det finns ett eller flera foster.
Bedöma eller kontrollera graviditetslängden.
Ultraljud kan upptäcka vissa avvikelser men inte alla.
Ett normalt ultraljud innebär därför inte någon garanti för att barnet inte har någon sjukdom eller utvecklingsavvikelse.
Vid ultraljud kan det ibland vara möjligt att se fostrets yttre könsorgan.
Det beror bland annat på hur fostret ligger och hur tydliga bilderna är.
Rutinultraljudets huvudsakliga syfte är att undersöka fostrets utveckling.
Det är därför inte säkert att vården kan eller kommer att lämna besked om fostrets kön.
Under graviditeten görs regelbundna besök hos barnmorskan.
Vid besöken får du möjlighet att diskutera graviditetens utveckling, eventuella besvär och frågor inför förlossningen.
Barnmorskan kan bland annat kontrollera blodtryck, blodvärden och andra prover utifrån graviditetens skede och dina individuella behov.
Från ungefär mitten av graviditeten kan barnmorskan börja lyssna på fostrets hjärtljud.
Omkring vecka 20 brukar du kunna få ett graviditetsintyg från barnmorskan.
Intyget innehåller bland annat det beräknade förlossningsdatumet och används i kontakten med Försäkringskassan.
Fråga din barnmorska hur intyget hanteras i din region.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan förekomma under vecka 20.
Smärtan kan kännas i nedre delen av ryggen, skinkorna, höfterna, ljumskarna eller över blygdbenet.
Det kan hjälpa att anpassa fysisk aktivitet och undvika rörelser som tydligt förvärrar besvären.
Ett gravidbälte eller foglossningsbälte kan ge stöd och minska smärtan för vissa gravida.
Ett bäckenbälte kan användas som ett komplement till individuellt anpassad träning och andra åtgärder.
Effekten varierar mellan olika personer.
Hos Hyrtens kan du läsa mer om gravidbälten och foglossning.
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Det är en metod som kan användas för kortvarig smärtlindring vid vissa typer av smärta.
TENS kan ibland vara ett alternativ vid graviditetsrelaterad bäckensmärta och används även som en möjlig smärtlindringsmetod under förlossningen.
Effekten varierar mellan olika personer och behandlingen behöver anpassas efter besvären.
Orsaken till smärtan bör vara bedömd innan TENS används under graviditeten.
Rådgör med barnmorska eller fysioterapeut och följ apparatens säkerhetsanvisningar, särskilt när det gäller placeringen av elektroderna.
Hos Hyrtens kan du läsa mer om TENS under graviditet och förlossning samt om möjligheten att hyra en TENS-apparat inför förlossningen.
Under graviditeten är det viktigt att få i sig tillräckligt med bland annat järn, folat, jod och kalcium.
Försök att äta varierat med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter och proteinrika livsmedel.
Följ barnmorskans råd om eventuella kosttillskott.
För de flesta med en okomplicerad graviditet är regelbunden fysisk aktivitet bra.
Promenader, simning och anpassad styrketräning kan bidra till bättre välbefinnande.
Vid rygg- eller bäckensmärta kan du behöva anpassa träningen.
Även om många känner sig piggare under andra trimestern behöver kroppen fortfarande återhämtning.
Försök att hitta bekväma sovställningar och använd gärna kuddar som stöd om det känns skönt.
Att ha kommit halvvägs genom graviditeten kan väcka många tankar.
Det är vanligt att känna både förväntan och oro inför förlossningen och föräldraskapet.
Prata gärna med din partner, barnmorska eller någon annan du känner förtroende för.
Om oro eller nedstämdhet påverkar vardagen finns stöd att få via barnmorskemottagningen.
När halva graviditeten har gått kan det vara ett bra tillfälle att börja planera mer konkret inför barnets ankomst.
Som partner kan du vara delaktig i barnmorskebesök, förlossningsförberedelser och praktisk planering.
Om den gravida har ryggont, bäckensmärta eller andra besvär kan avlastning i vardagen vara särskilt värdefull.
Det kan också vara bra att prata om hur ni vill fördela ansvar och stöd efter barnets födelse.
Läs mer i vår artikel om partnerns roll under graviditeten.
Många graviditetsbesvär är vanliga, men vissa symtom behöver bedömas av vården.
Sök vård genast om du:
Har en kraftig blödning.
Har kraftig eller ihållande buksmärta.
Misstänker att fostervatten läcker.
Har regelbundna, smärtsamma sammandragningar.
Har svår huvudvärk, särskilt tillsammans med synförändringar eller andra tydliga symtom.
Känner dig mycket sjuk, matt eller svimfärdig.
Om du redan brukar känna fosterrörelser och märker att de tydligt minskar eller upphör bör du kontakta vården för rådgivning.
Före graviditetsvecka 24 är det vanligt att rörelserna ännu är oregelbundna. Från vecka 24 bör fosterrörelser normalt kännas varje dag och tydligt minskade rörelser ska bedömas av vården.
Vid osäkerhet kan du ringa 1177. Vid livshotande symtom ska du ringa 112.
Enligt 1177 är fostret ungefär 24 centimeter långt och väger omkring 280 gram. Storleken är ungefärlig och varierar mellan olika foster.
Ja. Gravid vecka 20 räknas vanligtvis som graviditetens halvtid eftersom en graviditet beräknas pågå omkring 40 veckor.
Ja. Många börjar känna fosterrörelser omkring vecka 18–20. De första rörelserna kan upplevas som fladder, bubblor eller svaga buffar.
Ja. Vissa börjar känna fosterrörelser senare. Om du är orolig kan du kontakta din barnmorska.
Ibland. Det beror bland annat på fostrets position och bildkvaliteten. Rutinultraljudets huvudsakliga syfte är att bedöma fostrets anatomi och utveckling.
Vissa gravida behöver järntillskott eftersom järnbehovet ökar under graviditeten. Barnmorskan bedömer behovet individuellt utifrån bland annat blodvärden.
Graviditetshormoner påverkar musklerna mellan matstrupen och magsäcken. Det gör att magsyra lättare kan komma upp i matstrupen och orsaka halsbränna.
Ja. Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan förekomma under den här perioden. En fysioterapeut kan hjälpa till med bedömning och individuella råd.
TENS kan ibland användas för kortvarig smärtlindring vid vissa graviditetsrelaterade besvär. Orsaken till smärtan bör bedömas och användningen diskuteras med barnmorska eller fysioterapeut.
Gravid vecka 21 börjar vid 20+0, när tjugo hela graviditetsveckor har passerat.
Gravid vecka 20 innebär att ungefär halva graviditeten har gått.
Fostret är omkring 24 centimeter långt och väger cirka 280 gram. Rörelserna blir mer avancerade, håret utvecklas och svettkörtlarna börjar bli färdigbildade.
Många gravida känner nu fosterrörelser, men det är också normalt att ännu inte känna något tydligt.
För den gravida fortsätter magen att växa och besvär som ryggont, bäckensmärta, halsbränna och yrsel kan förekomma.
Det kan också vara dags för rutinultraljudet och att diskutera järnbehovet med barnmorskan.
Föregående vecka: Gravid vecka 19 – fostrets utveckling och rörelser.
Nästa vecka: Gravid vecka 21 – fostrets utveckling och kroppens förändringar.
Artikeln ger allmän medicinsk information och ersätter inte individuell rådgivning från barnmorska eller läkare.
”Praktisk och smidig hyrtjänst där tensapparaten levererades med enkla och tydliga instruktioner. Jag var jättenöjd med tensapparaten som jag använde som enda smärtlindring under hela öppningsskedet. Utöver bra smärtlindring gav den också en känsla av kontroll när jag kunde styra intensiteten under förlossningsprocessen. Jag rekommenderar alla att prova tens som smärtlindring!”
- Caroline
Produkten har blivit tillagd i varukorgen